Bakgrund och Historik Schramms kommunikationsmodell, skapad av Wilbur Schramm 1954, är en av de tidigaste interaktionsmodellerna för kommunikation. Modellen var ett svar på och en förbättring av tidigare linjära sändningsmodeller som Shannon-Weaver-modellen och Lasswells modell. Den inkluderar innovationer som en feedbackloop och diskussionen om erfarenhetsfältens roll.
Tillämpning Modellen kan tillämpas i både interpersonell och masskommunikation. Den betonar vikten av feedback och rollen som “gatekeepers” och opinionsledare har i att påverka meddelanden. Miljöfaktorer och subjektiva tolkningar är centrala i hur meddelanden skapas och tolkas.
Exempel i Praktiken Ett exempel på tillämpning av modellen kan vara en situation där en person ‘A’ är på väg till ett möte och oväder ‘X1’ och kraftigt regn ‘X2’ börjar. Vägarna ‘X3’ är blockerade och ‘A’ måste kommunicera till mötesdeltagarna att hen inte kommer att anlända i tid. ‘A’ kan informera alla andra via telefon.
Fördelar och Nackdelar En styrka med modellen är dess erkännande av miljöfaktorer och subjektiva tolkningar i kommunikation. En nackdel är att modellen är tvådimensionell och kan inte räkna med multidimensionella kommunikationsevenemang som involverar en bredare kontext och ett större utbud av kommunikationsmeddelanden.
Vad är Schramm-kommunikationsmodellen?
Schramms kommunikationsmodell är en cyklisk kommunikationsmodell som innehåller alla grundläggande kommunikationsprinciper. Schramms kommunikationsmodell erbjuder ett klassiskt förhållningssätt till och förklaring av kommunikation. Det kan användas för att avgöra hur kommunikationen mellan två personer fungerar när de utbyter information, idéer eller attityder.
Den cykliska kommunikationsmodellen bygger på teorin och tron att kommunikation är en tvåvägsgata. Det betyder att det finns åtminstone en avsändare och en mottagare. Modellen innehåller minst ett annat element också; själva meddelandet. Vanligtvis sker kommunikation längs den traditionella vägen med en slösaktig mottagare och avsändare.
Mottagare och avsändare kan också vara en och samma. Detta kallas intra-personlig kommunikation. Den förra kallas interpersonell kommunikation. Där flera andra modeller och teorier om kommunikation är linjära till sin natur är Schramms kommunikationsmodell cirkulär. Detta innebär att minst två parter krävs för att skicka och ta emot ett meddelande. Både avsändaren och mottagaren måste koda och avkoda meddelandet för att tolka meddelandet korrekt.
Wilbur Schramm publicerade den cirkulära kommunikationsmodellen 1954, flera år efter att Lasswells kommunikationsmodell publicerades.
Tre element
Enligt Schramms kommunikationsmodell är kommunikationen cirkulär och avsändaren och mottagaren av meddelandet kan vara samma person. Ett meddelande krypteras och skickas vidare till samma person eller till en annan person. Det är upp till mottagaren att dekryptera meddelandet, tolka det och sedan koda det igen innan meddelandet skickas till en ny mottagare (cirkulär). Det finns inget fjärde element, såsom i Berlos SMCR-kommunikationsmodell.
Källa (kodare)
Källan till meddelandet är avsändaren; parten som skickade meddelandet. Källan måste vara tydlig när du skickar meddelandet och måste kunna visa varför det är viktigt att mottagaren läser det. Det är därför avsändaren av ett meddelande måste se till att informationen han tillhandahåller är användbar, relevant och korrekt.
För att säkerställa att mottagaren kan läsa meddelandet korrekt måste det vara kodat. Det betyder att det är nödvändigt för mottagaren att känna till avsändaren. Framgången för försöket till kommunikation kommer att bero på förmågan att föra över informationen på ett enkelt men tydligt sätt. Sättet som budskapet kodas på påverkas av kulturella aspekter, uppfattningar, kunskaper, attityder, erfarenheter och färdigheter.
Mottagare (avkodare)
Mottagaren av ett meddelande är den person eller grupp som meddelandet har skickats till. Huruvida mottagaren kan avkoda meddelandet beror på ett antal faktorer. Till exempel, hur mycket vet individen om ämnet för meddelandet, men också hur öppna de är för ett meddelande och litar de på källan. Mottagarens tolkningar påverkas också av kulturella aspekter, uppfattningar, kunskaper, attityder, erfarenheter och färdigheter.
Att avkoda ett meddelande är en psykologisk process. Efter att meddelandet har tagits emot skickas stimulansen omedelbart till hjärnan för tolkning. Det är här budskapet ges mening, om det överhuvudtaget. Denna bearbetningsfas kallas även avkodning. Kommunikationen är framgångsrik när mottagaren tolkar meddelandet från källan korrekt.
Meddelande
I studierna av retorik och kommunikation definieras ett budskap som information. Denna information kommuniceras genom ord eller andra tecken och symboler. Ett budskap, antingen verbalt eller icke-verbalt, är innehållet i kommunikationsprocessen och spelar en viktig roll i Schramms kommunikationsmodell.
Ett meddelande kan innehålla verbalt innehåll, som tal, teckenspråk, e-postmeddelanden, WhatsApp-meddelanden eller telefonsamtal. Ett meddelande kan också bestå av icke-verbalt innehåll, såsom beteende, gester, kroppsspråk, ögonkontakt, fysisk kontakt, timing och till och med artefakter.
Schramm kommunikationsmodell: feedback och organisationer
Även om det inte tydligt anges i Schramms kommunikationsmodell, spelar mottagarna en viktig roll genom hela kommunikationsprocessen.
De ska inte bara ta till sig meddelandet, utan de tar också emot meddelandet och svarar på det. Svaret från mottagaren på avsändarens meddelande kallas återkoppling. Feedback kan vara både verbal och icke-verbal. Ibland är det ett verbalt svar, ibland är det bara en suck eller en nick. Feedback uttrycks ofta skriftligt, till exempel ett e-postmeddelande.
Feedback är därför ett sätt att mäta hur publiken har tagit emot budskapet. Detta gör det möjligt för avsändaren att förbättra effektiviteten i hur meddelanden komponeras och skickas. Om publiken inte förstår budskapet kan källan till meddelandet förfina det baserat på feedbacken.
Det är viktigt för effektiv kommunikation i en öppen kommunikationsmiljö att erbjuda möjligheten att ge feedback. En chef i en affärsmiljö bör därför skapa en atmosfär som stimulerar feedback. Frågor som ”Får du det?” och vad tycker du?’ bör frågas mycket mer regelbundet. Dessutom kan organisationer samla in feedback från anställda på otaliga sätt; undersökningar, policy för öppen dörr, nyhetsbrev, PM och möten.
Sammanfattning Schramms modell erbjuder värdefulla insikter i kommunikationsprocessen och kan vara ett användbart verktyg för att analysera och förbättra kommunikation i olika sammanhang, inklusive kommunikationsforskning. Modellen hjälper oss att fokusera på de sociala och kulturella sammanhang som påverkar vårt sätt att kommunicera och de meddelanden vi tar emot.
Referenser:
1 en.wikipedia.org
2 peepstrategy.com
3 wikiwand.com
4 cannibals.digital
