MT_logo
(0)

Schramm Communication Model: Grunder och element

Artikel om Schramm Communication Model: Grunder och element

Schramm Communication Model: Grunder och element

Schramms kommunikationsmodell, utvecklad av Wilbur Schramm 1954, är en av de mest inflytelserika modellerna inom kommunikationsteori. Den beskriver kommunikation som en dynamisk process där sändare och mottagare interagerar för att utbyta information och skapa förståelse. Modellen har sitt ursprung i Claude Shannon och Warren Weavers matematiska modell av kommunikation, men Schramm lade till viktiga element som betonar mottagarens roll och kontextens betydelse.


Grunderna i Schramms modell

Modellen beskriver kommunikation som en kontinuerlig och iterativ process. Schramm argumenterade för att både sändaren och mottagaren måste dela en gemensam upplevelse eller kontext för att kommunikationen ska vara effektiv.

De huvudsakliga elementen i Schramms modell:

  1. Sändare
    • Den person eller enhet som initierar meddelandet genom att koda det i en förståelig form.
    • Exempel: En marknadschef som utformar en reklamkampanj.
  2. Meddelande
    • Innehållet eller informationen som sändaren vill kommunicera. Detta kan vara text, tal, bilder eller andra medier.
    • Exempel: Reklambudskapet ”Vår produkt sparar tid och pengar.”
  3. Kodning
    • Processen där sändaren omvandlar idéer till symboler, ord, bilder eller gester.
    • Exempel: Att skapa en visuellt tilltalande annons.
  4. Kanal/medium
    • Det medel genom vilket meddelandet överförs. Detta kan vara muntligt, skriftligt, digitalt eller visuellt.
    • Exempel: En social medieplattform som Instagram eller en e-postkampanj.
  5. Avkodning
    • Processen där mottagaren tolkar och försöker förstå meddelandet.
    • Exempel: En kund som ser en annons och kopplar den till sina egna behov.
  6. Mottagare
    • Den person eller grupp som tar emot och tolkar meddelandet.
    • Exempel: En målgrupp bestående av småföretagare.
  7. Feedback
    • Responsen från mottagaren tillbaka till sändaren, vilket hjälper till att sluta kommunikationscirkeln.
    • Exempel: En kund som skickar frågor eller ger feedback på en produkt via sociala medier.
  8. Brus
    • Störningar som påverkar meddelandet under dess överföring. Detta kan vara fysisk brus (som dålig ljudkvalitet) eller psykologiskt brus (som förutfattade meningar).
    • Exempel: Om en reklamfilm spelas med dålig ljudkvalitet, kan budskapet missförstås.
  9. Fält av erfarenhet
    • Sändarens och mottagarens gemensamma bakgrund, kunskap och förståelse, vilket påverkar hur meddelandet kodas och avkodas.
    • Exempel: Ett företag som riktar sig till en specifik kulturell grupp och anpassar sitt språk och budskap därefter.

Schramms modell: Cirkulär kommunikation

En viktig aspekt av Schramms modell är dess cirkulära natur. Kommunikation är inte en envägsprocess, utan en interaktion där feedback är avgörande för att säkerställa att meddelandet tolkats korrekt. Om mottagaren ger feedback, kan sändaren justera sitt meddelande eller sitt sätt att kommunicera.


Exempel på tillämpning av Schramms kommunikationsmodell

1. Marknadsföring och reklam

  • Tillämpning: Ett företag som lanserar en ny produkt använder Schramms modell för att designa en reklamkampanj.
    • Sändare: Marknadsföringsteamet.
    • Meddelande: Produktens fördelar.
    • Kodning: En visuellt tilltalande annons med tydliga och enkla budskap.
    • Kanal: Sociala medier, TV-reklam och e-post.
    • Mottagare: Potentiella kunder.
    • Feedback: Mätningar av engagemang, som antal klick, delningar och kommentarer på sociala medier.
    • Brus: Konkurrerande annonser som kan distrahera målgruppen.
  • Exempel: Ett företag som Nike testar sina reklamfilmer på små testgrupper innan de släpps för att säkerställa att budskapet tolkas korrekt och skapar önskad respons.

2. Internkommunikation i företag

  • Tillämpning: En HR-avdelning använder Schramms modell för att kommunicera en ny policy till medarbetare.
    • Sändare: HR-chefen.
    • Meddelande: Förändringar i företagets semesterpolicy.
    • Kodning: En tydlig presentation och en informativ e-post.
    • Kanal: E-post, intranät och möten.
    • Mottagare: Alla anställda.
    • Feedback: Frågor och kommentarer från medarbetarna.
    • Brus: Missförstånd om ändringarnas innebörd på grund av otydlig information.
  • Exempel: Google fokuserar på att säkerställa tvåvägskommunikation genom möten och anonyma feedbackkanaler, där de kontinuerligt justerar sina interna meddelanden baserat på medarbetarnas svar.

3. Utbildning och pedagogik

  • Tillämpning: Lärare använder Schramms modell för att effektivt kommunicera med sina elever.
    • Sändare: Läraren.
    • Meddelande: Kursmaterial och instruktioner.
    • Kodning: En kombination av muntliga presentationer, visuella hjälpmedel och diskussioner.
    • Kanal: Klassrumsundervisning, e-learning eller läroböcker.
    • Mottagare: Eleverna.
    • Feedback: Frågor och resultat på prov.
    • Brus: Elevernas distraktioner eller tekniska problem vid digital undervisning.
  • Exempel: Khan Academy använder feedback från elever för att kontinuerligt förbättra sina onlinekurser och anpassa innehållet efter deras behov.

Fördelar med Schramms modell

  1. Interaktivitet: Modellen framhäver vikten av feedback och tvåvägskommunikation.
  2. Praktisk tillämpning: Den kan appliceras på många olika kommunikationssituationer, från marknadsföring till utbildning.
  3. Betoning på kontext: Modellen tar hänsyn till fält av erfarenhet, vilket hjälper till att förstå hur olika bakgrunder påverkar kommunikation.

Nackdelar med Schramms modell

  1. Översimplifiering: Den är mindre detaljerad än vissa moderna modeller och fångar inte alla komplexiteter i kommunikation.
  2. Begränsad tillämpning för stora grupper: Modellen är bäst lämpad för en-till-en eller småskaliga interaktioner, inte masskommunikation.
  3. Feedbackens beroende av tid: I vissa situationer kan feedback vara fördröjd eller otillräcklig.

Sammanfattning

Schramms kommunikationsmodell är en grundläggande teori som betonar kommunikationens dynamiska och interaktiva karaktär. Den har haft stor inverkan på områden som marknadsföring, utbildning och organisationskommunikation. Genom att använda elementen i modellen – sändare, meddelande, kodning, kanal, mottagare, feedback, brus och fält av erfarenhet – kan företag och individer förbättra sina kommunikationsprocesser. Företag som Nike, Google och utbildningsplattformar som Khan Academy är exempel på verksamheter som framgångsrikt har tillämpat modellen för att skapa effektiva och engagerande kommunikationsstrategier.

Categories

Sök konsulter

© All rights reserved.