[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” link_color=”” link_hover_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ background_blend_mode=”none” video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” hover_type=”none” border_size=”0″ border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”” margin_bottom=”” background_type=”single” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” background_blend_mode=”none” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_type=”regular” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″ last=”no”][fusion_tabs design=”classic” layout=”horizontal” justified=”yes” backgroundcolor=”” inactivecolor=”” bordercolor=”” icon=”” icon_position=”” icon_size=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””][fusion_tab title=”Beskrivning” icon=”fa-align-left fas”]

Denna artikel beskriver en praktisk förklaring av Vroom Yetton Jago Decision Model . Efter att ha läst den här artikel bör du ha fått en förståelse för grunderna i denna kraftfulla modell för beslutsfattande.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Referenser” icon=”fa-atlas fas”]

• Jago, A. G., & Vroom, V. H. (1980). An evaluation of two alternatives to the Vroom/Yetton normative model. Academy of Management Journal, 23(2), 347-355.
• Vroom, V. H., & Jago, A. G. (1988). The new leadership: Managing participation in organizations. Prentice-Hall, Inc.
• Vroom, V. H., & Jago, A. G. (2007). The role of the situation in leadership. American psychologist, 62(1), 17.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Filer/dokument” icon=”fa-file-download fas”][/fusion_tab][/fusion_tabs][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container][fusion_builder_container hundred_percent=”no” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” overlay_color=”” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” padding_top=”” padding_bottom=”” padding_left=”” padding_right=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” center_content=”no” last=”no” min_height=”” hover_type=”none” link=””][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=””]

Vad är Vroom Yetton Jago Beslutsmodell?

Vroom Yetton Jago Beslutsmodell är en modell för beslutsfattande som bygger på situationsanpassat ledarskap . Modellen kan användas av alla oberoende av rang eller position och hjälper till att välja rätt ledaskapsstil i olika beslutssituationer. I vissa affärssituationer är det bättre att ledaren fattar alla beslut, medan det i andra situationer är bättre om gruppen har ett beslutsmandat.

Vroom Yetton Jago Beslutsmodell hjälper till att välja rätt ledarstil genom att få användaren att svara på en rad frågor med antingen ja eller nej. Denna serie frågor presenteras i form av en beslutsmatris. Efter att ha besvarat frågorna ser användaren omedelbart vilken metod som passar bäst i den aktuella situationen. Enligt modellen har tre specifika faktorer direkt inflytande på beslutsmetoden: kvalitet, samarbete och tid. Serien av frågor skapar tydlighet när det gäller inverkan av dessa faktorer i beslutssituationen. Därefter visar modellen hur ledaren ska fatta beslutet: självständigt, tillsammans med gruppen eller efter att ha fått råd. Det finns totalt fem olika situationer där ett annat tillvägagångssätt är önskvärt och effektivt.

Vroom Yetton Jago Decision Model var ursprungligen utvecklad av Victor Vroom och Phillip Yetton 1973 och utvecklades 15 år senare med bidrag från Arthur Jago.

Tre viktiga faktorer i beslutsfattandet

När ett beslut måste fattas påverkas önskad ledningsstil och graden av deltagande av medarbetare av tre viktiga faktorer. Vroom Yetton Jago Decision Model kräver därför ordentligt genomtänkta svar på en rad frågor. Genom att betrakta de tre specifika faktorerna bildas bättre insikt om beslutet att fattas. Följande tre faktorer är viktiga i varje beslutssituation:

Beslutets kvalitet

Kvaliteten på det beslut som ska fattas handlar om hur stor inverkan beslutet kommer att ha och hur viktigt det är att hitta rätt lösning. Ju högre beslutets kvalitet är, ju fler människor måste vara inblandade i beslutsprocessen.

Engagemang och samarbete

Engagemang och samarbete handlar om hur viktigt det är att alla håller med i beslutet i ett lag. Beroende på hur viktigt detta är, måste graden av deltagande ökas eller minskas.

Tidsbegränsningar

Hur mycket krävs det för att fatta beslut? Om det tar lite tid kan en snabb autokratisk inställning vara önskvärt, eftersom det inte finns någon tid att förlora i vissa situationer. Om det finns mycket tid finns det fler alternativ att involvera fler medarbetare i beslutsprocessen.

Fem beslutsfattande stilar

Vroom Yetton Jago Decision Model skiljer mellan tre ledarstilar och fem olika beslutsprocesser:

Autokratisk I (A1)

I denna beslutsprocess använder ledaren tillgänglig information för att själv fatta beslut. Utlåtanden från medarbetare vägs inte in eller externa parter är inte rådfrågade i det här fallet. Även om själva beslutet inte är beroende av lagmedlemmarna och deras åsikt spelar ingen roll, så är det viktigt att det beslutade beslutet kommuniceras öppet och tydligt mot gruppen eller teamet.

Autokratisk II (A2)

Även här fattar ledaren självständigt beslutet, men skillnaden mot autokratisk stil 1 är att ledaren har lite mer tid och samlar information från medarbetare eller externa parter. Teammedlemmarna vet inte varför information begärs från dem och tänker inte på situationen, alternativet eller det eventuella valet.

Rådgivande I (C1)

Ledaren antar en rådgivande roll och tar aktivt ledningen för att gruppmedlemmarna individuellt ska ge sin åsikt om situationen, problemet och beslutet som ska fattas. Här är gruppens engagemang högre än i den autokratiska beslutsfattande stilen. Beslutet fattas dock fortfarande av ledaren; hen kan välja att bortse från gruppens åsikt och inspel när dessa inte påverkar hens syn på situationen.

Rådgivande II (C2)

Om ledaren ber om individuella åsikter från medarbetarna i den första rådgivande stilen, för hen istället medarbetarna tillsammans i ett gruppmöte för en diskussion i den andra rådgivande stilen. I denna rådgivande situationen ber ledaren ber om idéer och förslag i ett möte. Här delar ledaren problemet och situationen med gruppen, men så småningom är ledaren fortfarande den som individuellt fattar beslutet.

Grupp II (G2)

Gruppen som helhet fattar beslutet. Ledaren presenterar situationen och problemet för gruppen, identifierar alternativ och fattar ett konsensusbeslut. Ledaren spelar rollen som facilitator och accepterar gruppens beslut utan att överväga sin egen åsikt eller ståndpunkt.

För att avgöra vilka av dessa stilar och processer som är mest lämpade i olika  beslutssituationer med beaktande av de tre faktorerna, måste beslutsträdet som Vroom-Yetton-Jago-beslutsmodellen innebär vara klart.

Bestämning av rätt beslutsstil

Victor Vroom , Phillip Yetton och Arthur Jago utvecklade åtta frågor som måste besvaras med ja eller nej för att komma fram till rätt beslutsstil. Alla frågor har ett visst tema. Dessa teman representeras av förkortningarna i modellen. De åtta frågorna måste besvaras  av ledaren för att bestämma rätt ledarstil och beslutsmetod.

1. Är kvaliteten på beslutet väldigt viktigt? Är konsekvenserna av ett eventuellt misslyckande betydande? – QR (kvalitetskrav)
2. Är ett framgångsrikt resultat beroende av medarbetarna/gruppen? – CR (engagemangskrav)
3. Har ledaren tillräcklig information för att bara fatta ett viktigt beslut? – LI (ledarens information)
4. Har problemet definierats och strukturerats ordentligt så att det lätt kan förstås vad som behöver göras och vilken bra lösning kan vara? ST – (problemstruktur)
5. När en ledare fattar beslutet själv, är det troligt att man antar att gruppen är tillräckligt engagerad och motiverad och kommer att acceptera beslutet? – CP (engagemang sannolikhet)
6. Är målen för gruppen förenliga med organisationens mål som har fastställts för att definiera en framgångsrik lösning? – GC (mål kongruens)
7. Om gruppen måste fatta beslut, förväntas då konflikter om beslutet och lösningen? – CO (underordnade konflikter)
8. Har gruppen och andra externa parter tillräckligt med information för att fatta ett viktigt beslut? – SI (underordnad information)Använd visualiseringen av modellen nedan för att svara på frågorna steg för steg och komma fram till rätt utformning av beslutsfattandet. Hela vägen till höger i modellens bild används en pil för att ange vilken beslutsmetod som passar bäst för situationen.

Bild: Hämtad från Vroom, V. H., & Jago, A. G. (1988). The new leadership: Managing participation in organizations. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.

För och nackdelar Vroom Yetton Jago Decision Model

Den största fördelen med Vroom Yetton Jago Beslutsmodell är att den flexibelt kan användas i många situationer. Kapaciteten att organisera beslutsprocessen är en av de kvaliteter modellen bidrar med och som en ledare kan använda till sin fördel. Varje situation kräver ett olika tillvägagångssätt och praktiskt taget kan varje situation övervägas med denna modell.

Å andra sidan har modellen också flera brister. Till exempel beaktas ledarens personliga faktorer och egenskaper inte och frågorna i modellen kanske inte är tillräckligt specifika för att bestämma den ideala beslutsmetoden.

Dessutom anger användarna av modellen att de har tvivel om Vroom Yetton Jago Beslutsmodell effektivitet för att bestämma beslutsstrategin för viktiga beslut vars resultat påverkar en stor grupp.

Nyckelfaktorer

• Vroom-Yetton-Jago Decision Making Model identifierar fem olika stilar som sträcker sig från autokratiska till gruppbaserade beslut baserat på situationen och omfattningen av beslutsfattarnas deltagande. Dessa är:
• Autokratisk typ I, där ledaren ensam fattar ett beslut med hjälp av information som är tillgänglig vid den tiden.
• Autokratisk typ II, där ledaren samlar in nödvändig information från medarbetare, men fattar beslutet ensamt.
• Rådgivande Typ I där ledaren delar problemet med relevanta individer och söker stöd sina idéer och förslag innan beslutet fattas ensam.
• Rådgivande Typ II där ledaren delar problemet med relevanta personer i en grupp/möte och söker stöd sina idéer och förslag innan beslutet fattas ensam.
• Gruppbaserad typ II där ledaren diskuterar problem med individer som en grupp och uppmanar sina förslag genom brainstorming innan de accepterar ett gruppbaserat beslut.
• Beslutsfattande är en viktig del av ledarskapet och användningen av denna modell är ett bra sätt att bestämma hur man ska organisera beslutsprocessen.

[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]