Theory of Planned Behavior (TPB)
Theory of Planned Behavior (TPB) är en psykologisk modell som utvecklades av Icek Ajzen. Den används för att förstå och förutsäga mänskligt beteende i olika kontexter. Modellen bygger på att människors intentioner, tillsammans med deras upplevda kontroll, är avgörande för om de utför ett specifikt beteende.
TPB är en vidareutveckling av Ajzens och Fishbeins tidigare Theory of Reasoned Action (TRA), med tillägget av komponenten upplevd beteendekontroll, vilket gör det möjligt att bättre förklara beteenden som är under partiell kontroll.
Komponenter i Theory of Planned Behavior
TPB består av tre huvudfaktorer som påverkar intentioner, som i sin tur påverkar beteende:
- Attityd gentemot beteendet:
- En individs positiva eller negativa bedömning av det specifika beteendet.
- Exempel: En person som tror att träning är bra för hälsan och bidrar till välbefinnande har en positiv attityd till att träna.
- Subjektiva normer:
- Individens uppfattning om vad viktiga personer i deras omgivning (familj, vänner, kollegor) tycker om beteendet och deras vilja att följa dessa förväntningar.
- Exempel: Om vänner och familj uppmuntrar en till att sluta röka, kan detta påverka individens intention att sluta.
- Upplevd beteendekontroll:
- Individens uppfattning om hur lätt eller svårt det är att utföra beteendet, baserat på resurser och hinder.
- Exempel: Om en person känner att de har tid, pengar och tillgång till ett gym, ökar deras upplevda kontroll över att kunna börja träna regelbundet.
Intentioner och Beteende
De tre faktorerna påverkar individens intention att utföra beteendet. Intentionen är den omedelbara föregångaren till själva beteendet, men hur väl intentioner överförs till beteenden beror också på den faktiska kontrollen över situationen.
Exempel på tillämpningar av TPB
1. Hälsofrämjande beteenden
TPB används ofta för att förstå och förändra hälsorelaterade beteenden, såsom rökavvänjning, träning och kostförändringar.
- Exempel:
- Rökavvänjning: Attityder (övertygelser om rökningens hälsorisker), subjektiva normer (stöd från familj och vänner) och upplevd beteendekontroll (möjligheten att få tillgång till hjälpmedel som nikotinplåster) påverkar en persons intention att sluta röka. Program som riktar sig till dessa tre faktorer kan effektivt öka framgången för rökavvänjningskampanjer.
2. Miljöbeteenden
TPB används för att förstå varför människor utför miljövänliga handlingar, såsom återvinning, energibesparing och användning av kollektivtrafik.
- Exempel:
- Återvinning: Attityder (övertygelse om att återvinning är bra för miljön), subjektiva normer (känslan av att grannar och samhälle förväntar sig återvinning) och upplevd beteendekontroll (tillgång till återvinningsstationer) påverkar individens beteende att återvinna.
3. Trafiksäkerhet
TPB används för att förstå beteenden som att använda bilbälte eller följa hastighetsbegränsningar.
- Exempel:
- Bilbältesanvändning: Om en individ tror att bilbälten skyddar mot skador (positiv attityd), känner socialt tryck från familjen att använda bilbälte (subjektiva normer), och känner att det är enkelt att använda ett bilbälte (upplevd kontroll), är de mer benägna att faktiskt använda bilbältet.
4. Arbetsplatsbeteenden
TPB används för att analysera och påverka arbetsrelaterade beteenden, som att följa säkerhetsföreskrifter eller delta i utbildningsprogram.
- Exempel:
- Följsamhet till säkerhetsrutiner: Attityder (tron att säkerhetsrutiner minskar risken för olyckor), subjektiva normer (känslan av att kollegor och chefer förväntar sig säkerhetstänk), och upplevd kontroll (möjligheten att enkelt följa rutiner) påverkar beteendet.
5. Användning av teknik
TPB används för att förstå adoption av ny teknik, såsom att börja använda digitala betalningar eller e-hälsa.
- Exempel:
- E-hälsa: Om en individ tror att e-hälsa är praktiskt (attityd), får stöd från läkare eller närstående (subjektiva normer) och känner att de kan använda teknologin enkelt (upplevd kontroll), är de mer benägna att börja använda tjänsten.
Styrkor och Begränsningar av TPB
Styrkor:
- Brett tillämpningsområde: TPB kan användas inom många olika områden, från hälsa till miljö och marknadsföring.
- Integrerar flera faktorer: Den tar hänsyn till både interna faktorer (attityder) och externa faktorer (normer och upplevd kontroll).
- Empiriskt stöd: Modellen har starkt forskningsstöd inom olika beteendevetenskapliga områden.
Begränsningar:
- Överbetoning på rationalitet: Modellen förutsätter att människor beter sig rationellt och baserar sina beslut på medvetna intentioner, vilket inte alltid stämmer.
- Begränsad förklaring av spontana beteenden: TPB är mindre effektiv för att förklara impulshandlingar.
- Fokus på intention: Även om intentioner är starka prediktorer för beteende, är de inte alltid tillräckliga för att förklara faktisk handling.
Sammanfattning
Theory of Planned Behavior är en kraftfull modell för att förstå och påverka mänskligt beteende genom att analysera tre nyckelfaktorer: attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Den har tillämpats framgångsrikt inom områden som hälsofrämjande, miljöskydd, trafiksäkerhet och teknikadoption. Trots vissa begränsningar är TPB ett användbart verktyg för att planera och utvärdera interventionsstrategier.
