SWOT-analysen utvecklades av mitten av 1960-talet för stora organisationer för att bestämma den strategiska anpassningen mellan en organisations interna, särskiljningsförmåga och yttre möjligheter och prioritera åtgärder. SWOT står för styrkor, svagheter, möjligheter och hot. I början av 1950-talet började två professorer av affärspolitik vid Harvard, George Albert Smith och C. Roland Christensen ifrågasätta om en företags strategi matchade sin konkurrenskraftiga miljö.
År 1960 beställde ett antal stora amerikanska företag en lång radstudie vid Stanford Research Institute för att undersöka varför deras långsiktiga planeringsarbete var misslyckad. SRIs forskargrupp – Marion Dosher, Otis Benepe, Albert Humphrey, Robert Stewart och Birger Lie – intervjuade 5000 ledare på 1 000 företag över nio år. De fann att skillnaden mellan vad en organisation planerade att göra och vad de faktiskt uppnådde var ungefär 35%. Problemet var inte ledningsgruppens informationskvalitet utan deras förmåga att nå ett engagerat avtal om konstruktiva mål snarare än att lösa för svaga kompromisser.
En del av lagets metodik för att göra strategiskt beslutsfattande tydligare var att avgöra vad intervjuerna fann positiva och negativa om nutiden och framtiden. Laget utvecklade SWOT för detta ändamål. SWOT-ramverket beskrivs först i slutet av 1960-talet av Edmund P. Learned, C. Roland Christiansen, Kenneth Andrews och William D. Guth i affärspolitik, text och ärenden (Irwin, 1969).
De flesta menar nog att SWOT-analys är det mest vanliga verktyget man tar till när ett strategiskt planeringsarbete ska genomföras. Verktyget är verkligen bra då det är lätt att förklara samtidigt som det är pedagogiskt visuellt. Verktyget tar in perspektiv som gör att du och organisationen kan förstå styrkor och svagheter samt identifiera möjligheter och hot som väntar.
När en SWOT-analys används i affärsammanhang är den till stöd i arbetet med att skapa en hållbar position på marknaden du befinner dig eller opererar. SWOT-analys kan även användas på det personliga planet för att uträtta samma strategiska planering.
En enkel definition av de fyra perspektiven
STYRKOR
Potentiella faktorer som gör ett företag mer konkurrenskraftigt än sina direkta konkurrenter.
SVAGHETER
Både potentiella begränsningar och svagheter som påverkar i en organisation och/eller svaga faktorer i förhållande till direkta konkurrenter
MÖJLIGHETER
Framtida faktorer som gör det möjligt för organisationen att förbättra sin konkurrensposition
HOT
De framtida faktorer som minskar företagets konkurrensposition.
Styrkor och svagheter är interna för företaget och kan hanteras direkt inom organisationen, medan möjligheterna och hoten är externa och organisationen kan förutse och reagera på dem. Ofta presenteras SWOT i form av en matris som i bilden nedan:
Det som gör SWOT-analysen särskilt användbar och effektiv är att den med väldigt lite arbete och analys relativt snabbt och pedagogiskt kan identifiera de olika perspektiven den belyser.
SWOT-analysen är allmänt accepterat verktyg på grund av dess enkelhet och värde att fokusera på de viktigaste frågorna som påverkar företaget. Syftet med SWOT är att identifiera de styrkor och svagheter som är relevanta för att möta möjligheter och hot i en viss situation.
Vissa hävdar också att:
Vissa hävdar också att:
Swot kan göras av en person eller en grupp personer som är direkt ansvariga för nulägesanalysen i företaget. Grundläggande SWOT-analys görs ganska enkelt och består av bara några steg:
Styrkor och svagheter är faktorerna i företagets interna miljö. När du letar efter styrkor, fråga vad gör du bättre eller mer värdefullt än dina konkurrenter gör? I händelse av svagheter, fråga vad kan du förbättra och åtminstone gör för att komma ikapp dina konkurrenter?
Vissa styrkor eller svagheter kan genast kännas igen utan djupare analys av organisationen. Men vanligtvis är processen lite mer utmanande och då måste chefer titta på företagets:
Tänk på dina styrkor både från ett internt perspektiv och ur dina kunders och människors syn på din marknad.
Om du har svårigheter att identifiera styrkor, försök också skriva en lista över organisationens egenskaper. Några av dessa kommer förhoppningsvis att vara styrkor!
När du tittar på dina styrkor, tänk på dem i förhållande till dina konkurrenter. Till exempel, om alla dina konkurrenter tillhandahåller produkter av hög kvalitet, är en högkvalitativ produktionsprocess inte en styrka på din organisations marknad, det är en nödvändighet.
Återigen, överväga detta från ett internt och externt perspektiv: Verkar andra människor uppfatta svagheter som du inte ser? Är dina konkurrenter bättre än du?
Det är bäst att vara realistiskt nu och möta några obehagliga sanningar så snart som möjligt.
Företagets interna faktorer ses ofta som båda, styrkor och svagheter samtidigt. Det är också svårt att avgöra om en egenskap är en styrka (svaghet) eller ej. Företagets organisationsstruktur kan till exempel vara en styrka, en svaghet eller varken!
Möjligheter och hot är de externa faktorer som organisationen oftast inte kan kontrollera och som vanligtvis uppstår på grund av förändringarna i makromiljön, industrin eller konkurrenternas åtgärder. Möjligheter representerar de externa situationer som ger en konkurrensfördel om de tas tillvara. Hot kan skada identifieras och kartläggas så att organisationen bättre skulle kunna undvika eller försvara sig mot dessa.
PESTEL. PEST- eller PESTEL-analysen representerar alla större externa krafter (politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, miljömässiga och juridiska) som påverkar företaget, så det är det bästa stället att leta efter befintliga eller nya möjligheter och hot.
Konkurrenternas reaktion på dina förflyttning och externa förändringar. De ändrar också sina befintliga strategier eller introducerar nya. Därför måste företaget alltid följa sina konkurrenters handlingar, eftersom nya möjligheter och hot kan uppstå när som helst.
De mest synliga möjligheterna och hoten uppträder under marknadsförändringarna. Marknaderna konvergerar och börjar uppfylla andra marknadssegmentbehov med samma produkt. Nya geografiska marknader öppnar för att företaget ska kunna öka sina exportvolymer eller starta verksamheten i ett nytt land. Ofta blir nischmarknader lönsamma på grund av tekniska förändringar. Som ett resultat skapar förändringar på marknaden nya möjligheter och hot som måste åtgärdas eller hanteras om företaget vill vinna och uppnå konkurrensfördelar.
De flesta externa förändringar kan representera både möjligheter och hot. Till exempel kan växelkurserna öka eller minska vinsten från exporten. Det beror på växelkursen, som kan öka (möjlighet) eller falla (hot) mot hemlandets valuta. Organisationen kan bara gissa resultatet av förändringen och räkna med analytikernas prognoser. I sådana fall kan organisationen, om organisationen inte kan identifiera om den externa faktorn påverkar den positivt eller negativt, samla in objektiv och tillförlitlig information från de externa källorna och göra bästa möjliga bedömning.
Användbara möjligheter kan komma från sådana saker som:
Ett användbart tillvägagångssätt när man tittar på möjligheter är att titta på dina styrkor och fråga sig om dessa öppnar några möjligheter. Alternativt, titta på dina svagheter och fråga dig själv om du kan öppna möjligheter genom att eliminera dem.
När du tittar på möjligheter och hot kan en PEST-Analys hjälpa till att se till att du inte förbiser externa faktorer, till exempel nya regeringsföreskrifter eller tekniska förändringar i din bransch.
Om du använder SWOT-analys som ett seriöst verktyg (snarare än som en avslappnad ”uppvärmning” för strategisk formulering), se till att du är noggrann när du tillämpar den:
Följande kan också vara värdefullt att ta hänsyn till:
Du kan också överväga att använda TOWS Matrix. Detta är ganska likt SWOT genom att det också fokuserar på samma fyra delar av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Men TOWS kan vara ett bra alternativ eftersom det betonar den yttre miljön, medan SWOT fokuserar på den interna miljön.
STYRKOR | SVAGHETER |
---|---|
|
|
STYRKOR | SVAGHETER |
---|---|
|
|
SWOT-analys är en enkel men användbar modell och metod för att analysera organisationens styrkor och svagheter och de möjligheter och hot som du och din organisation står inför. Det hjälper dig och organisationen att fokusera på dina styrkor, minimera hot och ta största möjliga nytta av möjligheter som finns tillgängliga.
SWOT-analysen är enkel och lätt att förstå. Det kan snabbt förklaras och användas i samband med strategiformulering under ”kick off” eller uppstart vid omvärldsanalyssammankomst. SWOT kan också användas för att förstå hur dina konkurrenter agerar, vilket kan ge insikt om hur du bör och kan utveckla en konkurrenskraftig position. När du utför din analys, var realistisk och noggran. Tillämpa på rätt nivå och bortse inte från möjligheten att använda kompletterande strategimodeller och verktyg för att optimera resultatet.
[wpdm_package id=’4684′]
There are no similar listings
Reset© All rights reserved. Created with Voxel