Den här artikeln förklarar konceptet Netto Nuvärdet eller NPV . När du har integrerat det kommer du att kunna förstå grunderna i denna finansiella indikator .
Netto nuvärdet (NPV) representerar Netto konstant värde, med vilket en organisations lönsamhet enkelt kan beräknas. Det är ett användbart verktyg för budgetering av rörelsekapitalet för att avgöra om ett projekt eller investering kommer att vara lönsam eller kommer att leda till en förlust.
Net present value – nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden relaterade till en investering. NPV jämför ett värde av en krona idag jämfört med samma krona i framtiden med beaktande av inflation och avkastningskrav. Om NPV är positivt skall man investera i projektet, om NPV är negativt skall man inte göra det…
Den stora skillnaden är att i en NPV beräkning tar man hänsyn till kapitalkostnaden vid en investering, vilket inte görs vid IRR.
Nuvärdemetoden, även känd som diskonteringsmetoden, kassaflödesmetoden och kapitalvärdemetoden, används för att fastställa en investerings lönsamhet. Hos större svenska företag och myndigheter är det kanske den vanligaste metoden för investeringskalkylering, tillsammans med payback-metoden. Den är nära relaterad till en rad andra metoder, till exempel slutvärdemetoden, annuitetsmetoden och internräntemetoden.
Nuvärde, även kapitalvärde, är det beräknade värdet av en investerings framtida kassaflöde, diskonterade med hänsyn till en given kalkylräntesats. Nettonuvärde är differensen mellan nuvärde och investeringskostnad.
Nuvärdemetoden går ut på att antingen beräkna en investerings nuvärde och jämföra detta med investeringskostnaden, eller beräkna nettonuvärdet direkt. Den första varianten är ofta den som beskrivs i, åtminstone äldre, svensk kurslitteratur. Den andra är vanlig i amerikansk kurslitteratur. I praktiken är de båda varianterna helt jämställda; man gör samma sak.
Nuvärdesmetoden går ut på att antingen beräkna en investerings nuvärde och jämföra detta med investeringskostnaden, eller att beräkna nettonuvärdet direkt. Den första varianten är ofta den som beskrivs i, åtminstone äldre, svensk kurslitteratur. Den andra är vanlig i amerikansk kurslitteratur. I praktiken är de båda varianterna helt jämställda, man gör samma sak.
Nuvärdesberäkningen kan jämföras med att sätta in pengar på ett konto. Den besvarar frågan ”Hur mycket pengar måste jag sätta in idag för att ha x pengar om y år”. Om man vänder på frågan får man istället ett slutvärde. Beräkningen är som en ränta-på-ränta-beräkning, fast tvärtom. Nuvärdet av en enstaka framtida inbetalning (I) får man således genom följande formel (beteckningarna förklaras nedan):
Metoden kan användas både för att besluta om en viss investering ska genomföras, eller för att jämföra olika investeringsalternativ. Det går dock bara att jämföra alternativ med lika lång ekonomisk livslängd. Om livslängden är olika, är annuitetsmetoden bättre; den slår i princip ut nuvärdet över livslängden.
En investering är lönsam om nuvärdet är större än investeringskostnaden, det vill säga nettonuvärdet är större än noll. Vid en jämförelse kan det antingen vara det alternativ som har störst nuvärde, störst nettonuvärde eller störst kapitalvärdeskvot som är mest lönsam.
För beräkningar av nuvärde och nettonuvärde behöver vi vissa indata. I den här artikeln används följande beteckningar:
NV | Nuvärde |
NNV | Nettonuvärde |
q | Kapitalvärdeskvot. Kan antingen beräknas som nettonuvärdeskvot, NNK, eller nuvärdeskvot NK. |
I | Inbetalningar. |
U | Utbetalningar. |
G | Investeringskostnad (grundinvestering). |
a | Årligt inbetalningsöverskott (I – U). Om dessa är olika anges de som ai, där i anger vilket år det är fråga om. |
R | Restvärde. Värdet av maskinen/värdepappret/tillgången vid beräkningens slut. |
p | Kalkylränta. Vilken räntesats vi ska använda för diskonteringen. |
n | Investeringens ekonomiska livslängd. |
C | Totalt årligt kassaflöde, vilket inkluderar investeringskostnader, inbetalningsöverskott och restvärde. För ett visst år anges det Ci. C0 är kassaflödet vid investeringstillfället (oftast = –G). |
g | Tillväxtfaktor. |
Beräkningen av nuvärde och nettonuvärde görs enligt nedanstående formler.
Även priset på en fastighet kan beräknas med ovanstående formel. Antag att en viss given fastighet ger ett årligt driftnetto, det vill säga hyra minus driftskostnader, på 100.000 kronor. Du har ett avkastningskrav på 5,5 % och räknar med en inflation på 2,5 %.
Ett lämpligt pris bör vara 3,4 miljoner kronor.
There are no similar listings
Reset