Metaplanmetoden

VAD ÄR MENTORSKAP? BESKRIVNING

Mentorskap kan beskrivas som förenklandet av lärandet mot långsiktiga mål. Dr Beverly Kaye (2003) uttalade att ”bakom varje lyckad person så finns det en elementär sanning: någonstans på ett eller annat sätt, finns det någon som brydde sig om deras tilllväxt och utveckling denna person var en mentor”. I forskandet kring mentorer finner man att namnet mentor dyker upp i historien kring många framgångsrika personer med en nästan förväntad frekvens:

• Freddie Laker mentor åt Richard Branson (Affärssammanhang).
• Aristoteles mentor åt Alexander den store (Historiskt, politik).
• Mel Gibson mentor åt Heath Ledger (Skådespeleri).
• Eddy Merckx mentor åt Lance Armstrong (Proffscykling, Racing).
• Haydn mentor åt Beethoven och Mozart (Musik).
• Merlin var mentor åt Arthur (legend).

För många personer är ”informell rådgivning en del av vardagslivet genom vänner, släkt, bekanta och främmande människor, eftersom att hjälpa till är en vanlig mänsklig företeelse” (Pegg, 1999).

 

KULTURELLA ASPEKTER AV MENTORSKAP

Kulturella aspekter är mycket relevant ikring definitionen av mentorskap, den traditionella amerikanska orienterade ”karriärorienterade mentorskapet”, benämnt ”sponsorship” har varit opassande på europeiska marknaden, konceptet med ”fadersgestalt” passar inte så väl ihop med det viktiga behovet av egen riktning. Europeiskt ”utvecklingsmentorskapet” med fokus på ”personlig tillväxt och lärande” (Clutterbuck, 1998) har centrererats kring ”ömsesidig support”, och för ett europeiskt mottagande ”känns” detta som ett mer sundare alternativ. Oavsett vilken ståndpunkt man har när man definierar begreppet så omfattar det en kärna av ”ett starkt lärande tema” (Egan, 2002) och verkar som ”en förändringskatalysator” (Johnson et al, 1999).

 

PROFESSIONELL

Den professionelle coachen kan ha specifika åsikter att ”mentorskap uppfinner en framtid som baseras på expertis och visdom av en annan… mentor som ger fri rådgivning och åsikter angående strategier och riktlinjer” (Zeus och Skiffington, 2005). Den primära differensen för Mentorskap är att den har ”övertoner av att insinuera att äldre och klokare mentorer kommer att föra vidare sina råd och även att de kan agera som en beskyddare för mentee (Den som får coachning/mottagaren)” (Rogers, 2004), vilket direkt kan knytas till etymologin av ordet i sig själv, till utövaren/akademiskt mentorskap är positionerad mer runt om ”hela personen och ett helhetsperspektiv” (Cranwell-Ward et al, 2004). Mentorskap är mer den strategiska, organiska och holistiska processen. ”Mentorer talar om deras egna personliga erfarenhet. Med en ledarerfarenhet kan alla ledare agera som en mentor och erbjuda mentorskapsrådgivning och handräckning” (Rosinski, 2003). Fast inte för så länge sedan på 90-talet påstod de ledande författarna på området, att ”det är nödvändigt att blända skyddslingen med kunskap och erfarenhet” (Clutterbuck, 1991). Och att en mentor är en ”professionell och klok person” (Caruso, 1992). ”En karriärvän” (Rolfe-Flett, 1996).

 

DE SENASTE ÅSIKTERNA OM MENTORSKAP

Ett angreppssätt i det nya millenniumet skapande en mer kommersiell synpunkt runt om giltigheten av mentorskap och coachning. Vi ser en förskjutning mot ett fokus på att mentorn är ”en erfaren, objektiv, bollplank med makten att ha inflytande på händelsernas gång” (Conway, 1995) och användningen av en lärande organisationsinriktning. ”Att hjälpa och stötta att styra personer i deras egna lärande för att maximera deras potential att utveckla deras kunskaper, att förbättra deras prestation och att bli personen som de önskar sig att vara” (Parsloe, 1999). Om vi flyttar oss till år 2000 identifierar vi en förskjutning till en mer rundad och inkluderande approach med mentorn som en person som, ”förenar sig till ett helt spektra av roller” (Connor et al, 2000). En person som ”erbjuder vägledning, och support, underlättar, möjliggör” (Henley Management College, 2000). Bara tills nyligen utvidgades denna mentorerroll som ”holistisk”, baserat på ”ett reflekterande lärande”, att vara ”nära besläktat med en herdes omsorg” (Clutterbuck, 2004) och att vara ”mentorn med det vida synsättet” (Cranwell et al, 2004).

 

FÖRETAGSDEFINITIONER PÅ MENTORSKAP

Intressant är att inom varje företag som identifierar sig med att bedriva ett mentorprogram visar sig ett behov av att definiera de nischade interna åhörare. Så olika företag har subtilt olika beskrivningar av mentorskap.

• För Avaya är ”Mentorskap ett begrepp för att hjälpa, råda och vägleda anställda genom företagets komplexitet”.
• På EDS är ”Mentorskap ett ömsesidigt lärande partnerskap där individer hjälper varandra med personlig karriärutveckling genom coachande, förebilder, rådgivning, dela kunskap och ge emotionell support”.
• Inom Abbey är ”Mentorskap ett förhållande, inte just bara ett tillvägagångssätt eller en aktivitet, där en person professionellt hjälper till med utvecklingen för andra utanför det normala chefs/underställda förhållandet”.
• För Bennetts är ”en mentor en person som uppnår ett ett-till-ett utvecklings förhållande med en elev, och ett där som läraren identifieras att ha möjliggjort att en personlig tillväxt har skett”. (Cranwell-Ward et al, 2004).

Frågan om huruvida Coaching, är en del av mentorskapet indikerar på att lämpliga roller kan kanske förändras eftersom mentorskapsförhållandet utvecklas…. coach, facilitator, bollplank, kritisk vän, nätverkare, förebild. (Connor et al, 2000), ger intrycket av att mentorskapet är det ledande med en delmängd av samhörande roller; med icke akademiska författare som också föreslår att mentorskap är modellen för coaching och som mentorskap som titel är för formell, således använder de uttrycket coach som är mer tydligt tilltalande (Hudson, 1999).

URSPRUNGET TILL MENTORSKAP. HISTORIA

Koncept av en mentor sträcker sig tillbaka till och tiden då man fortfarande antecknade, termen mentor syns först i Homer Odyssey (875 fk: Förmodad) där mentorn är under konungen Odysseus ansvar att hålla ögonen på hans son Telemachus och hans palats medans som han slogs i Trojanska kriget. Telemachus som var Athenas favorit (Rieu, 1946), påstod att hon ’alltid kom att stå vid Telemachus sida och bevakade alltid honom hela vägen genom alla hans äventyr’. Athena gudinnan av ”War & Visdom”, tog mentorns form för att vägleda, rådgöra och bemyndiga både Odysseus och hans son på olika sätt i Odyssen.

 

I studerandet av etymologin hittar man ordet ”mentor” finner vi att det härstammar från grekiskan: Män ’som tänker att’, ”-tor”är en maskulin ändelse (Klein, 1967). Att anknyta detta till den nu rådande vägledningen kommer från en kvinna, vi kan hänföra till att skapandet av uttrycket relaterar direkt till den tiden i historian då män var den dominerande makten, genom hierarki snarare än intellektuell kapacitet. Denna användning av uttrycket mentor, som ”en betrodd vägledare” har snabbt spridit sig fram till idag.

 

Den först antecknade moderna användningen av termen kan spåras till 1699 i en bok med titeln Les Adventures de Telemaque, av den franska författaren Francois Fenelon (Roberts, 1999). I denna bok är huvudfiguren detsamma som mentor, ”Telemaque” i sig själv, var en imitering av Homers klassiker Odyssey. Uttrycket mentor verkade inte att synas i det engelska språket före 1750 (Anderson och Shannon, 1995), Oxford engelska lexikonet påstår att uttrycket först användes först år 1750 av Chestere i ”brev till sonen, den 8:e mars”. Det är denna tidshorisont som kommer att leda några till att tro att mentorskap försvann och återutvecklades, när i verkligheten utan hänsyn till dess titel, så har processen varit konsekvent alltigenom den europeiska historian. Det startar med det fortgående kloster mentorskapet som skrevs om av vid Sankt Bede, redaktör till den kritiska upplagan av De Corpore. Klostermentorn fortsätter igenom hela historian fram till idag. Den antecknades år 1511 som Luther och hans klostermentor, Johann von Staupitz satt och diskuterade flera teman (Kristendomen idag, 2006). ”Lärlingen till hantverkaren” var också ett gängse fenomen igenom hela den industriella tidsepoken. År 1640 lärlingskapet betyder faktiskt ”att anställas med kontrakt” som är liknande som  ett ägarskap. En lärling tjänade som detta upp till 12 år eller till en ålder av 21 år.

 

I jämförelse med dagens fokus som är på kompetens som kontrasteras till den tid som tjänats. Allmänt ”lite överväganden är givet till det brittiska lärlingsystemet utan tvekan på grund av bristen på bevis” (Thomas, 1929). Fast anvisning av söner av deras fäder är visserligen forntida, men det fanns också en formell metod där en ung person kom att undervisas av mästaren (hantverkaren) intressant nog så betraktades den unga lärlingen som en ägodel; vilket indikerar mindre än ett jämlikt förhållande som på senare tid visats i ”utvecklings- vs. sponsrade” former av mentorskap. Mentorskap gjorde dess förhandsblick via Levinsons (1978) arbete ”The season’s of a man’s life”, med dess hänvisning till ”en livscykel”, agerade den som en katalysator för 1990-talets mentorskap att verka i mera vidare forum. Detta arbete diskuterade ”behovet av mentorer för förbättra övergången från ”ung nivå” till ”mogen ålder”. Levinson´s utvecklingsteori består av universella steg eller faser som fördjupas från spädbarnsålderns tillstånd till ett äldre illstånd. Under det sista årtiondet har det funnits en distinkt parallell jämförelse mellan den uppfattade giltigheten för mentorskapet och coaching med författare rapporterade ”en knapphet” av information om teorin till mentorskapsrollen (Wynch, 1986) och varning för den överflödande ”pragmatiska” aktiviteten runt om mentorskap är mot alla odds begränsad av den ”empiriska” aktiviteten (Little, 1990). Definitionen på Mentorskap som ett begrepp gör lite till att öka förtroendet för dess potentiella beställare i detta avseende.

ANVÄNDNING AV MENTORSKAP. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

• Utvecklingsmentorskap.
• Sponsrat mentorskap.
• Mentorskap på arbetsplatsen.
• Mentorskap i livet.
• Jämlikt Mentorskap.

STEGEN I MENTORSKAPET. PROCESS

En mentorskapsprocess kan ha följande typiska steg (faser):

1. Bekräfta utvecklingsbehovssteget.
2. Underlätta egen hantering av lärandesteget.
3. Stötta lärandesteget.
4. Hjälpa till i utvärderingen.

STYRKOR MED MENTORSKAPET. FÖRDELAR

• Möjliggör det långsiktiga beskyddet/utvecklingen av en individ.
• Visar på personligt/företagsåtagande.
• Hög ROI (Return on Investment) i förhållande till att attrahera och bibehålla begåvning.

BEGRÄNSNINGAR MED MENTORSKAP. NACKDELAR

• När det uppfattas som att det kontrolleras av huvudkontorets verksamhet eller övervakas mycket , kan processen bli mycket mekanisk och falsk och således missa dess inneboende värde.
• Kan tillåta förstärkning av ”passning av personerna”, om mentorer har möjlighet till att välja den som de skall vara mentor för.
• Försök att tala om för din chef att han/hon är en dålig mentor!

ANTAGANDEN MED MENTORSKAP. VILLKOR

• Mentorskap är en enormt komplex arena där denna information bara skrapar på ytan.
• Genom sin egen definition är mentorskap en process snarare än en modell.  Och sådana modeller möjliggör för mentorskapsaktivitet.
• Mentorskap är en komplex aktivitet, med potentialen till att få stor belöning eller förödelse i ett företag och eller för individen. Om detta övervägs i ett affärssammanhang, använd professionell hjälp.