Kapacitetsmognadsmodell

Capability Maturity Modellen från CM-CEI är en organisatorisk modell som beskriver 5 steg av mognadsgrader (nivåer) hur processer i en organisation förvaltas.

Tanken bakom CMM modellen som utvecklades ursprungligen för programvaruutveckling, är att en organisation bör kunna implementera och förvalta deras programvaruapplikationer. Modellen erbjuder också specifika steg och aktiviteter som hjälper till att komma vidare med en organisation från en nivå till nästa.

DE 5 STEGEN I CMM MODELLEN

1. Initialt (processer är ad-hoc, kaotiska, eller så är faktiskt några processer definierade),
2. Repeterbara (grundläggande processer är etablerade, och det finns en nivå av disciplin att man håller sig till dessa processer),
3. Definierade (alla processer är definierade, dokumenterade, standardiserade och integrerade i varandra),
4. Förvaltad (processer mäts, genom att samla specificerade data om dessa processer och deras kvalitetsnivå),
5. Optimerande (fortlöpande processförbättring är infört och i system genom kvantitativ återkoppling och från att pröva nya idéer och teknologier genom att testa piloter av dessa)

MODELL FÖR PROGRAMVARUMOGNADSGRAD

CMM beskriver principerna och de tillämpningar som ligger till grund för programvaruprocessens mognadsgrad. Den är ämnad till att hjälpa organisationer som hanterar programvara eller systemutveckling, förvaltning av applikationer till att förbättra mognadsgraden i deras programvaruprocesser i termer av utvecklingsnivåer. Dessa nivåer går från det ad hoc-mässiga och kaotiska processer, till en mer mogen disciplinerad programvaruprocess. Fokus är på att identifiera nyckel- processområden och de föredömliga tillämpningar som en disciplinerad programvaraprocess kan bestå av. Mognadsgradramverket som erbjuds i CMM skapar ett sammanhang i vilken:

• Tillämpningar kan upprepas. Om du inte repeterar en aktivitet, finns det inget skäl till att förbättra den. Det finns riktlinjer, tillvägagångssätt och tillämpningar, som tvingar organisationen till att genomföra dem och att utföra de som är konsekventa.
• De bästa tillämpningarna kan snabbt överföras mellan grupper. Tillämpningar är tillräckligt definierade för att låta dem överföras över projektets gränser, och ger således en typ av standardisering för organisationen.
• Variationer, i hur man får de bästa tillämpningarna, reduceras. Kvantitativa målsättningar är etablerade för uppgifter; och mått, mål är etablerade, tagna och underhållna för att bilda en baslinje, och utifrån denna är det möjligt att kunna göra bedömningar.
• Tillämpningarna förbättras fortlöpande för att förhöja förmågan (optimering).

Capability Maturity Modellen är inte bara användbar för programvaruutveckling, utan också för att beskriva utvecklingsnivåer hos organisationer i allmänhet och för att att beskriva nivåer av Management som en organisation har insett eller önskar att sträva efter.

STRUKTUREN HOS CAPABILITY MATURITY MODELLEN

• Mognadsgradnivåer – ett nivåbaserat ramverk som ger ett framskridande till att få en disciplin, som är nödvändig för att uppnå en fortlöpande förbättring. Det är viktigt att påstå här att en organisation utvecklar förmågan att utvärdera effekten av en ny tillämpning, teknologi eller verktyg i deras aktiviteter. Huruvida detta är en orsak till att införliva dessa eller inte, är istället en fråga om att bestämma hur innovativa ansträngningar påverkar nuvarande tillämpningar. Detta förstärker projekten, lagen och organisationer, genom att ge dem ett fundament till att ge support för valt resonemang.)
• Nyckel- processområden – nyckel- processområde (KPA=Key Process Areas) identifierar ett kluster av relaterade aktiviteter som, när de kollektivt utförs, uppnår en uppsättning av viktiga mål som övervägs.
• Mål – målen hos ett nyckelprocessområde sammanfattar det tillstånd som måste förverkligas för nyckel processområdet.  De uppnådda resultaten måste implementeras på ett effektivt och hållbart sätt. I vilken grad målen har uppnåtts, är en indikator på hur mycket kapacitet en organisation har etablerat på denna nivå av mognadsgrad. Målen ger uttryck för omfattningen, gränserna och syftet med varje nyckelprocessområde.
• Gemensamma egenskaper – gemensamma egenskaper inkluderar tillämpningar som implementerar och institutionaliserar ett nyckelprocessområde. Dessa fem olika typer av gemensamma egenskaper inkluderar: Förpliktelse till att utföra, kapacitet att utföra, aktiviteter utförda, mätning och analys samt verifiering av implementeringen.
• Nyckel- tillämpningar – de nyckel- tillämpningar som beskriver beståndsdelarna i en infrastruktur och tillämpning som bidrar effektivast till implementeringen och institutionaliseringen av nyckelprocessområdena.

PROCESSDEFINITIONSKRITERIER

Processdefinitionskriterier är uppsättningen av processens beståndsdelar som måste vara med i programvaraprocessbeskrivningen för att den ska vara användbar av personer som utför processen. För att upprätta kriterierna ställer du  frågan – ”Vilken programvaruprocess information behöver jag för att dokumentera?”

Dessa processbeståndsdelar är:

• Syfte – varför en process utförs?
• Ineffekt – vilka produktinsatser används?
• Uteffekt – vilka produktinsatser produceras?
• Roll – vem (eller vad) utför aktiviteterna?
• Aktivitet – vad skall göras?
• Inträdeskriterier – när (under vilka omständigheter) kan processer börja?
• Färdigkriterier – när (under vilka omständigheter) kan processer övervägas färdiga?
• Tillvägagångssätt – hur aktiviteter implementeras?
• Granskning och revision utfört.
• Insats produkter som ska klaras av och kontrolleras (eller förlagt under konfigurationshantering).
• Mätningar som ska åstadkommas.
• Träning.
• Verktyg.