Henry Mintzberg Organisationskonfigurationer

[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” link_color=”” link_hover_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ background_blend_mode=”none” video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” hover_type=”none” border_size=”0″ border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”” margin_bottom=”” background_type=”single” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” background_blend_mode=”none” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_type=”regular” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″ last=”no”][fusion_tabs design=”classic” layout=”horizontal” justified=”yes” backgroundcolor=”” inactivecolor=”” bordercolor=”” icon=”” icon_position=”” icon_size=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””][fusion_tab title=”Beskrivning” icon=”fa-align-left fas”]

Enligt Mintzberg är varje organisationsstruktur baserad på en ”fluga”. Alla fem tidigare nämnda komponenter är kopplade till omgivningen som placeras runt ”flugan” som i en cirkel. I denna artikel går vi igenom Mintzbergs teori på ett grundläggande sätt.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Referenser” icon=”fa-atlas fas”]

• Lunenburg, F. C. (2012). Organizational structure: Mintzberg’s framework. International journal of scholarly, academic, intellectual diversity, 14(1), 1-8.
• Mintzberg, H. (1989). The structuring of organizations. In Readings in Strategic Management (pp. 322-352). Palgrave, London.
• Mintzberg, H. (1993). Structure in fives: Designing effective organizations. Prentice-Hall, Inc.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Filer/dokument” icon=”fa-file-download fas”][/fusion_tab][/fusion_tabs][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container][fusion_builder_container hundred_percent=”no” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” overlay_color=”” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” padding_top=”” padding_bottom=”” padding_left=”” padding_right=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” center_content=”no” last=”no” min_height=”” hover_type=”none” link=””][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=””]

Vad är Henry Mintzberg organisatoriska konfigurationer?

I sin bok från 1979 ”Strukturering av organisationer” indikerar den kanadensiska managementforskaren Henry Mintzberg hur organisationer bör struktureras. I denna bok lägger han grunden för olika klassificeringar av organisationer vilka är kända som Henry ”Mintzberg Organizational Configurations”. Henry Mintzberg är en auktoritet inom organisationsstrukturer och design av dessa.

Flugan

Henry Mintzberg baserar sin organisationsstruktur och design på ”flugan”; en modell som visuellt liknar huvudet och ögonen på en fluga. Varje organisation består av sex komponenter; den strategiska toppen (toppledning), mellanskiktet (mellanledningen), operativ kärna (executive level), supportpersonal (personalgrupper som utgör en stödjande roll), tekniktruktur (tekniskt stöd av en organisation) och ideologin som karaktäriserar en organisations kultur .

Den så kallade ”arbetsbasen” avser den operativa nivå som anställda på arbetsgolvet utför sina uppgifter inom. De stöds av den hierarkiska nivån som kommer härnäst; mellannivån (middle management). Detta är den taktiska nivån och bildar de olika avdelningarna i en organisation. Dessa hanteras i sin tur av en mindre grupp som är ledningen (top management). Detta är den strategiska nivån i organisationen och bildas av ledamöterna i styrelsen.

Å ena sidan stöds mellannivån av tekniker som utgör den administrativa ”technostrukturen”. Detta inkluderar även IT-specialister, kvalitetsstyrning, produktionsplanering och liknande. Å andra sidan stöds de också av ”support”. Det handlar om fastighetsfrågor och personalavdelningar som ger rådgivning inom personalfrågor och avdelningar som ger stöd inom kommunikation och marknadsföring.

Henry Mintzberg använder termen ideologi för att referera till organisationens kultur som bildas av standarder, värderingar och traditioner. Dessa är viktiga byggstenar för framgångsrik verksamhet av organisationer.

Enligt Mintzberg är varje organisationsstruktur baserad på en ”fluga”. Alla fem tidigare nämnda komponenter är kopplade till omgivningen som placeras runt ”flugan” som i en cirkel.

Mintzbergs organisatoriska konfigurationer

1. Enkel struktur

Denna organisatoriska konfiguration kallas också entreprenörsorganisationen och kännetecknas av en platt struktur och en stark strategisk topp. Detta leder till direkt tillsyn/reglering av alla arbetsprocesser. Det finns inget mellanskikt. I många fall innebär detta en start-up verksamhet, där chefen/ledaren har en ”hands on” mentalitet och vill ha kontroll över alla processer. Det finns ingen formell struktur (ännu) och de standardiserade systemen saknas. En entreprenörsorganisation är flexibel och kommer att professionaliseras över tid, vilket visar i konfigurationen. Avdelningar kommer att uppstå och mellanskiktet med den.

2. Maskinbyråkrati

Denna organisatoriska konfiguration kännetecknas av en betydande standardisering av arbetsprocesser. Maskinbyråkratin finner man främst inom tillverkande företag. Den präglas och styrs av noga definierade arbetsmoment. Dessa utformas av staben, och det kan därför sägas att staben är en tongivande del i denna organisationsform. Denna organisationsform kräver att personerna i den operativa kärnan specialiserar sig, och att tillverkningsprocessen innehåller många moment som görs av människor. Problemet med denna organisationsform är främst att den har svårt att snabbt anpassa sig till förändringar, och att personerna långt ner i organisationen känner att de blir en kugge i ett maskineri.

Detta leder ofta till specialisering som avdelningar arbetar separat från varandra och kan därmed utveckla motsatta intressen.

Förutom stora organisationer som arbetar i med myndighetsutövning, såsom t.ex. regioner/landsting och kommunala myndigheter så har även stora produktionsbolag stora inslag av maskinbyråkratin . Detta har allt att göra med den standardiserade produktionen som levereras. Tänk på att leverera pass och körkort, till exempel, och produktionsföretag som producerar kretskort som alla måste vara identiska.

3. Professionell organisation

Precis som i byråkratin präglas denna konfiguration av många riktlinjer och förfaranden, men medarbetarna är mycket oberoende. Den professionella organisationen sysselsätter många högutbildade personer och därmed ligger fokus på den operativa kärnan. Slutresultatet kan variera per professionell; De är personligen ansvariga för resultatet. Inmatningen är dock standardiserad. I de flesta fall är det organisationer i fria yrken som advokatbyråer, notarier, konsultföretag, bokföringsbyråer och universitet. Det finns en hög effektivitet, men liten kontroll över arbetet. Denna organisationsform kräver en stabil omgivning och har svårt att anpassa sig till snabba förändringar.

4. Divisionsstruktur

Divisionsstrukturen kallas också som en organisation enligt produktlayout och präglas av olika produktgrupper under ledning av ett centralt huvudkontor. Den divisionaliserade formen innebär att företaget delas upp i flera resultatenheter efter olika produkter, och mer eller mindre beter sig varje del som ett eget företag. Det är enbart stora företag som kan göra detta. Volvo är ett exempel på företag som gjort detta. De har bussar i en del, lastvagnar i en annan, båtmotorer i en tredje osv.   En organisation som Shell är en typisk division struktur; olja, bränsle, plast, petrokemi etc. bildar de olika produktgrupperna.

Det handlar om en decentraliserad struktur där varje division har sin egen styrelse. Som ett resultat kan uppfattningsskillnader uppstå mellan divisionerna beträffande organisationens strategiska kurs. På grund av motsatta intressen mellan divisionerna kan det vara svårt att genomföra entydiga förändringar.

5. Adhocracy / Innovativ organisation

Adhocraten kallas också en innovativ organisation och kännetecknas av liten fast struktur. Arbete görs ofta på projektbasis med tvärvetenskapliga experter. Fokus ligger på de stödjande personalavdelningarna. Dessutom har adhocraten egenskaper från de fyra första konfigurationerna. På grund av den innovativa karaktären måste organisationen kunna anpassa sig, och ibland görs strikta åtgärder för att uppnå önskat slutresultat.

Den kännetecknas av många horisontella kontakter i organisationen, det vill säga kontakter mellan medarbetarna, som inte går över deras chef. Om man ska se någon del som mer tongivande så är det stöd- och serviceenheten. En av dess svagheter är att organisationsformen är resurskrävande och svår att kontrollera.

6. Mission Organisation

Uppdragsorganisationen eller missionerande organisationen. Den missionerande organisationen tog Mintzberg upp som en tänkbar sjätte organisation, och han räknade inte in den bland de andra. Denna organisation hålls samman och styrs främst genom gemensam ideologi och gemensamma normer. Den kännetecknas av socialisation och mer eller mindre ”indoktrinering”. Strukturen är lös och kontrollen sker indirekt. Det är ofta få hierarkiska nivåer. Apple är en sådan organisation som har vuxit genom att omfamna ideologin till grundaren Steve Jobs. Dessutom karaktäriseras denna typ av företag också av egenproduktion.

7. Politisk organisation

Enligt Mintzberg är denna organisation särskilt kraftorienterad. Följaktligen använder denna konfiguration inte en organisationsstruktur, men det står mycket om (företagskulturen). I organisationer där politiken dominerar finns det ofta inget annat samordningssystem. Politiken samordnar, men det betyder att en verklig struktur saknas och det är oklart vem som är ansvarig för vad. Typiskt för denna organisation är att den oftast har mycket konflikter och sk. ”rävspel”. Mycket spel bakom kulisserna och dylikt förekommer i dessa organisationer. Konflikterna i sig behöver inte nödvändigtvis vara elakartade, utan snarare en konflikt mellan två olika aktörer som gör det svårt för individen att fatta ett beslut som gör båda till freds.

Reflektion

Mintzbergs klassificering är bara ett sätt att titta på hur organisationen struktureras. Andra typer av organisationsteorier och struktureringsarbete finner du bl.a. i Miles and Snows organisationsstrategier, Porters generiska strategier och The Greiner Curve. Läs även artikeln om organisationsdesign för att lära dig mer om hur du utformar din organisationsstruktur och vilka gemensamma faktorer som ska övervägas.

När det kommer till att göra förändringar i organisationen kan detta vara en mycket utmanande uppgift! Det finns flera olika tillvägagångssätt och det är väl värt mödan att reflektera över vilken metod som ska användas och framför allt, ska hjälp tas utifrån.

Nyckelfaktorer

Det finns ingen ”rätt” organisationsstruktur, så det är viktigt att förstå hur strukturen hänför sig till olika attribut i ett företag. Mintzberg ger oss en användbar beskrivning av gemensamma strukturer som är lämpliga under olika omständigheter. Ingen av dessa är nödvändigtvis idealisk, och de är mycket förenklade versioner av det som finns i det verkliga livet. Faktum är att det är vanligt att ett företag har en kombination av element av varje strukturell typ.

När du överväger din organisationsstruktur, analysera omgivningen, bedöm dina interna behov och kapacitet, och se till att din struktur passar bra med din strategi och omvärld.

[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]