[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” link_color=”” link_hover_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ background_blend_mode=”none” video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” hover_type=”none” border_size=”0″ border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”” margin_bottom=”” background_type=”single” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” background_blend_mode=”none” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_type=”regular” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″ last=”no”][fusion_tabs design=”classic” layout=”horizontal” justified=”yes” backgroundcolor=”” inactivecolor=”” bordercolor=”” icon=”” icon_position=”” icon_size=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””][fusion_tab title=”Beskrivning” icon=”fa-align-left fas”]

I den här artikeln beskriver vi ”Fiskbensdiagrammet” (Fishbone Diagram/Ishikawa Diagram som utvecklats den japanske managementforskaren Kaoru Ishikawa.

Artikeln beskriver grunderna och skapar förståelse och insikt i hur denna modell/verktyg kan tillämpas i din organisation eller situation.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Referenser” icon=”fa-atlas fas”]

1. Behnam, B., & Alvelos, H. (2011). Exploring the Potential of Quality Tools in Tire Retreading Industry: a Case Study. International Journal of Engineering Science and Technology (IJEST), 3(6), 5337- 5345.
2. Ilie, G., & Ciocoiu, C. N. (2010). Application of Fishbone Diagram to Determine the Risk of an Event with Multiple Causes. Management Research and Practice, 2(1).
3. Gupta, K., Sleezer, C.M. & Russ‐Eft, D.F. (2007). A Practical Guide to Needs Assessment. Pfeiffer.
4. Ishikawa K. & Loftus, J.H. (1990). Introduction to quality control. Tokyo, Japan: 3A Corporation; 1990.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Filer/dokument” icon=”fa-file-download fas”]

[wpdm_package id=’4444′]

[/fusion_tab][/fusion_tabs][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container][fusion_builder_container hundred_percent=”no” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” overlay_color=”” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” padding_top=”” padding_bottom=”” padding_left=”” padding_right=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” center_content=”no” last=”no” min_height=”” hover_type=”none” link=””][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=””]

Vad är ett fiskbendiagram / Ishikawa diagram?

Problem är oftast en konsekvens av en eller flera grundorsaker. Genom att identifiera och eliminera orsakerna kan problem enklare lösas. Brainstorming och andra modeller kan många gånger identifiera grundorsaker till problem, men den här typen av modeller och verktyg går oftast inte systematiskt tillväga.

Genom att använda ett s.k. fiskbensdiagram eller Ishikawa-diagram eller orsaks- och effektdiagram är det möjligt att utföra en omfattande orsaks- och effektanalys och identifiera orsakerna till problem som uppstått. Denna metod för analys av grundorsakerna utvecklades av Kaoru Ishikawa, en japansk forskare som genom sitt arbete på Kawasaki Heavy Industries upptäckte att ett stort antal faktorer som kan påverka en arbetsprocess.

För att få insikt i dessa faktorer designade han ett enkelt grafiskt verktyg, där de potentiella grundorsakerna representeras på ett ordnat sätt. Eftersom denna grundorsaksanalys liknar ett fiskben benämns Ishikawa-diagrammet också fiskbensdiagrammet eller orsaks- och effektanalys. Från början var var diagrammet avsett för produktionsprocesser och dess efterföljande kvalitetskontroll. Idag används Ishikawa-diagrammet också i andra sektorer.

Hur man gör ett fiskbensdiagram

Fiskbensdiagrammet gör en åtskillnad mellan orsak och resultat. På höger sida av fiskbensdiagrammet beskrivs problemen och på vänster sida anges möjliga grundorsaker. Dessa orsaker är indelade i fyra kategorier. Därefter förgrenas varje kategori i sekundära orsaker.

De fyra huvudkategorierna är:

Människor

Detta gäller alla orsaker som skapas av mänskliga handlingar; finns det god kommunikation, förstår människor sina uppdrag, är de anställda tillräckligt engagerade, erfarna och utbildade etc.?

Maskiner

Detta orsakar orsaker relaterade till maskiner, verktyg, installationer och datorer. Har rätt maskiner använts, är maskinerna tillräckligt säkra, uppfyller maskinerna kraven, är de pålitliga etc.?

Material

Det kan vara problem med material, råvaror och förbrukningsvaror och halvfabrikat. Vilken är kvaliteten, hur mycket behöver vi, är materialen resistenta mot yttre påverkan, hur länge kommer de att hålla etc.?

Metoder

Denna kategori undersöker om möjliga orsaker kan hittas i arbetsmetoden; är arbetsprocesserna adekvata; hur är samarbetsarrangemangen organiserade, hur kommunicerar medarbetare och avdelningar med varandra etc.?

Detaljer om fiskbensdiagrammet

Fiskbensdiagrammet tar form genom att följa ett antal steg. Det börjar med ett blankt A4 eller A3-papper som på vilket ett fiskben ritas upp.

Därifrån kommer följande steg upp för diskussion:

1. Problemet, för vilket analysen ska utföras, skrivs högst upp på pappret
2. Varje deltagare nämner en möjlig orsak till problemet och anger i vilken kategori problemet hör till. Inga kommentarer får göras om varandras orsaker. Alla listade orsaker ingår i Fiskbensdiagrammet.
3. Deltagarna nämner också möjliga sekundära orsaker. Dessa sekundära orsaker anges som grenar i Fiskbensdiagrammet.
4. Denna process fortsätter tills inga fler möjliga orsaker identifieras.
5. Fiskbensdiagrammet studeras sedan kritiskt av alla deltagare. De kommer att upptäcka om de möjliga orsakerna har angetts i rätt kategori och / eller om vissa orsaker är relaterade till eller härrör från andra orsaker.
6. Därefter röstar man om de mest troliga orsakerna. Orsakerna med flest röster förvandlas till de ”topp 3” av möjliga orsaker. Dessa tre orsaker är markerade med cirklar. Orsakerna utan omröstning raderas.
7. Prioritetsordningen bestäms utifrån de “topp 3” orsakerna. Den möjliga orsaken med högsta prioritet kommer att undersökas ytterligare och behandlas därefter. Därefter kommer den andra och tredje orsaken att tas upp.

Justering

Fiskbensanalys är ett utmärkt verktyg för grundorsaks-analys och problemlösning som kan användas i alla sektorer. Eftersom sektorer kan skilja sig enormt från varandra är det möjligt att utöka eller ändra orsakskategorierna. Ett teknikorienterat företag vill säkerligen lägga till en IT-kategori i kategorin “maskin”. En reklambyrå kan infoga en ”kreativitets” -kategori. Så länge de främsta orsakerna till problem har identifierats har fiskbensdiagrammet uppnått sitt mål.

Användbara tips för framgång

• Se till att det finns enighet i gruppen om både behovet och egenskaperna för orsaksförklaringen innan du påbörjar byggandet av Fiskbensdiagrammet.
• Om det är lämpligt kan du flytta över grenar som inte innehåller mycket information till andra grenar. På samma sätt kan du dela grenar som har för mycket information i två eller flera i ditt fortsatt arbete.
• Var sparsam med ord när du fyller i Ishikawa-diagrammet. Använd bara så många ord som behövs för att beskriva orsaken eller effekten.

[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]