Finansiell Planering

Den här artikeln ger en praktisk förklaring av finansiell planering. Efter att ha läst detta avsnitt kommer du att ha en grundläggande förståelse och introduktion till denna grundprincip inom företagande och offentlig förvaltning.

Vad är finansiell planering?

Finansiell planering är en viktig del av det som vi ibland kan kalla ekonomisk förvaltning och i de flesta fall är detta ledningens uppgift. Finansiell planering utförs i varje fas i en organisation, faktiskt redan i uppstartsfasen. Det handlar om att skapa en plan som anger hur mycket kapital och hur mycket resurser företaget behöver. Generellt sett skapas en prognos för de kommande tre till sju åren. Större företag använder ofta hela avdelningar för finansiell planering och analys som blir ett stöd och underlag i arbetet med att uppnå optimal ekonomisk prestation genom att implementera rätt strategier. Den finansiella utvecklingen mäts genom att identifiera KPI:er med avseende på lönsamhet, kassaflöden, kapitalavkastning och olika övrig statistisk information och nyckeltal.

Finansiell planering hänvisar också till processen för att uppnå mål på både det personliga och organisatoriska planet. Den ekonomiska planeringen upprättas ofta omedelbart efter det att företagets vision och mission har formulerats. Dessa beskriver vilka mål som måste uppnås och med vilka resurser.

Finansiell planering är avgörande för alla organisationer. Det säkerställer att affärsmodellen kan verifieras och utvecklas genom att visualisera hur organisatoriska mål också är ekonomiskt genomförbara.

Tillgänglighet och tilldelning av resurser

Tilldelning av resurser (t.ex. budget) för affärsändamål är en viktig aspekt i den ekonomiska planeringen i både vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationer. Resurserna återfinns i budgetplanen som vanligtvis skapas en gång per år. I budgetplanen tilldelas varje avdelning en viss budget. Detta belopp sätter begränsningar för utvecklingsmöjligheter. Om t.ex. budgeten är mindre än föregående år för detta konsekvenser för både verksamhet och personal.

En budget definieras som ett mönster av utgifter och inkomster under perioden för ett budgetår eller projekt. I allmänhet är det en förutsägelse om potentiella kostnader som kommer att uppstå baserat på siffror från tidigare år. Det finns olika sätt att göra en budget, till exempel Beyond Budgeting Model eller Zero Based Budgeting . Realistisk finansiell planering är nyckeln till genomförandet och framgången för ett projekt eller process. Dessutom kommer transparent och professionell budgetering också att locka investerare och andra intresserade parter.

Strategisk ledning och finansiell planering

Framgång beror till stor del på planering, både strategisk planering och finansiell planering. Dessa två strategier för planering fokuserar på olika områden och skiljer sig därför väsentligt åt. Ändå har strategisk planering vissa likheter och länkar till finansiell planering.

Finansiell planering handlar om att hantera och fördela resurser på ett sådant sätt att de organisatoriska målen kan uppnås. Strategisk planering, å andra sidan, handlar om att utforma strategin och bestämma kursen som organisationen kommer att ta. Med andra ord handlar båda planeringsmetoderna om mål, insamling och analys av data och efterlevnad av den fastställda planen.

Oavsett hur väl en strategisk plan sätts samman, om det inte finns tillräckligt med resurser, kommer det att vara omöjligt att implementera strategin. Budgeten avgör därför också till stor del vilka alternativ som är tillämpliga. Om budgeten inte är tillräcklig för alternativ A, men förenlig med alternativ B och C, kommer det slutliga beslutet att bero på andra variabler, t.ex. behovet av implementering.

I bästa fall är strategisk planering och finansiell planering alltid sammanflätade i en organisation. Båda är anslutna på ett cykliskt sätt. En förändring av budgeten kan också innebära en förändring i strategin. Om strategin måste justeras måste tillräckliga pengar först göras tillgängliga.

Nödvändighet av finansiell planering

Även om finansiell planering inte får lika uppmärksamhet inom varje organisation, är det en viktig indikator på framgång – särskilt för nystartade företag. Ett antal konkreta element visar hur avgörande finansiell planering är:

Optimal mängd kapital

Alla organisationer vill förhindra brist på resurser och att behöva avbryta affärsverksamheten. Att faktiskt behöva stänga av ett företag eller ett projekt helt enkelt för att det inte finns tillräckligt med pengar kräver faktiskt ännu mer pengar. Finansiell planering säkerställer att exakt tillräckligt med pengar görs tillgängliga för att uppnå målen.

Typer av kapital

Företag har olika typer av kapital från olika finansieringskällor. Till exempel är vissa lån på kort sikt, medan andra medel är på medellång och lång sikt. Långsiktigt kapital görs ofta tillgängligt av aktieägarna. Kommersiella banker de som oftast står för mer kortfristig finansiering.

Förtroende för investerare

Fullständig öppenhet och professionalism när det gäller finansiella rapporter hjälper investerare att bli bekanta med en organisations utmaningar. En organisation som uppvisar en god finansiell planering kommer lättare att locka investerare än företag som inte gör det.

Länk mellan nutid och framtid

Finansiell planering handlar om hur mycket pengar som behövs för att garantera framtida tillväxt. Till exempel kan försäljningsmål sättas upp för att uppnå den avsedda tillväxten.

Bokslut

Viktiga verktyg och dokument som är av intresse för investerare inkluderar en organisations finansiella rapporter och årsbokslut. Dessa innehåller balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalyserna. Ett årsbokslut ska visa hur det gått för företaget under året och hur situationen ser ut vid räkenskapsårets utgång. I årsredovisningslagen (1995:1554) är det noga reglerat hur ett årsbokslut och en årsredovisning ska upprättas.

Balansräkning

En balansräkning är ett dokument som redovisar en organisations tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Inom redovisning innebär det en sammanställning av samtliga balanskonton i organisationens bokföring.

Balansräkningen brukar ställas upp i två kolumner med tillgångar på ena sidan samt skulder och eget kapital (det vill säga hur tillgångarna finansierats) på den andra. Tillgångssidan kallas även aktivsidan och skuldsidan kallas passivsidan. De två sidorna är definitionsmässigt lika, eftersom eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Summan av ett företags tillgångar respektive summan av skulder och eget kapital kallas omslutning (balansomslutning).

Balansräkningen ger en ögonblicksbild av en organisations ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. I regel upprättas balansräkningen i samband med en årsredovisning av ett aktiebolag på balansdagen (31 december varje år, förutsatt att bolaget har räkenskapsår lika med kalenderår).

Företagsledning såväl som externa intressenter kan med hjälp av årsredovisningen räkna fram ett antal olika mått som underlättar bedömningen av företagets finansiella situation och värde. Till några av de vanligaste måtten hör exempelvis:

• Likviditet
• Soliditet
• Räntabilitet på eget kapital (Re)
• Räntabilitet på totalt kapital (Rt).

Resultaträkningen

En resultaträkning är en sammanställning av resultatkonton i bokföring. Resultaträkningen visar en verksamhets intäkter (exempelvis omsättning) och kostnader och ger som saldo periodens resultat (vinst eller förlust).

I resultaträkningen redovisas samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen och den så kallade balansräkningen utgör delar av årsredovisningen och måste presenteras efter en viss så kallad uppställningsform för överskådlighetens skull. Uppställningsformen bestämmer bland annat i vilken ordning posterna i balans- och resultaträkningen skall hamna. Om företaget tidigare har lämnat in en årsredovisning skall varje post i balans- och resultaträkningen jämföras med motsvarande belopp för tidigare år genom så kallade jämförelsetal.

Kassaflödesanalys

Kassaflöde är ett företags inbetalningar och utbetalningar under en tidsperiod, gemensamt kallade betalningsströmmar. Kassaflödesanalys görs i årsredovisning och visar förändringen i likvida medel under en period, vanligen ett år. Börsnoterade företag lämnar en kassaflödesanalys kvartalsvis vanligen i förkortad version.

Kassaflödesanalysen kan förenklat delas upp i följande grupper:

• Löpande verksamhet – Består av varulager, fordringar, kortfristiga skulder, årets resultat och skall även innehålla justeringar för avskrivningar.
• Investeringsverksamhet – Består av förvärv av materiella anläggningstillgångar och investeringsverksamheten.
• Finansieringsverksamhet – Består av nyemission, upptagna lån, amortering av skuld, utbetald utdelning, koncernbidrag.

När kassaflödet växer: Exempelvis genom att ta lån (då ökar ju likvida medel).

 

När kassaflödet minskar: Exempelvis genom att ett företag betalar av ett lån (då sjunker ju likvida medel).

En kontrolluppgift kan sedan göras mot den fjärde gruppen som heter Årets kassaflöde som är summan av löpande, investering och finansiering. Sedan jämför man i en grupp till under årets kassaflöde som heter samma sak, Årets kassaflöde, som är en kontroll om kassaflödet stämmer. Den sistnämnda gruppen anges genom att titta på ökningen/minskningen i Likvida medel som finns i Balansräkningen.

Fritt kassaflöde är ett nyckeltal som används inom aktieanalys. Informationen tas från kassaflödesanalysen i bolagsrapporten. Nyckeltalet syftar till att visa ett bolags verkliga vinst, det vill säga det värde som blir kvar hänförligt till aktieägarna. Som distribueras genom utdelning, återköp av aktier, amortering av lån, likvida medel eller investering i verksamheten.

Fördelen med fritt kassaflöde är att det inte går att manipulera. Till skillnad från den redovisade vinsten i resultaträkningen som går att förbättra genom exempelvis avskrivningar.

Fritt kassaflöde räknas enklast ut genom någon av följande formler:

• Kassaflöde från verksamheten (efter förändring i rörelsekapital)-kassaflöde från investeringsverksamheten.
• Rörelseresultat-betald skatt-avskrivningar (både på materiella- och immateriella tillgångar)-förändring i rörelsekapital-capex.