[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” link_color=”” link_hover_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ background_blend_mode=”none” video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” hover_type=”none” border_size=”0″ border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”” margin_bottom=”” background_type=”single” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” background_blend_mode=”none” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_type=”regular” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″ last=”no”][fusion_tabs design=”classic” layout=”horizontal” justified=”yes” backgroundcolor=”” inactivecolor=”” bordercolor=”” icon=”” icon_position=”” icon_size=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””][fusion_tab title=”Beskrivning” icon=”fa-align-left fas”]

Denna artikel förklarar Blindspot Analysis på ett praktiskt sätt. Efter att ha läst det kommer du att insikt och förståelse för grunderna i detta kraftfulla verktyg för beslutsfattande.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Referenser” icon=”fa-atlas fas”]

1. Gilad, B. (1994). Business blindspots: Replacing your company’s entrenched and outdated myths, beliefs and assumptions with the realities of today’s markets. Probus Professional Pub.
2. Tuchman, B. W. (2011, 1984). The march of folly: From Troy to Vietnam. Random House.
3. Zahra, S. A., & Chaples, S. S. (1993). Blind spots in competitive analysis. The Academy of Management Executive, 7(2), 7-28.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Filer/dokument” icon=”fa-file-download fas”][/fusion_tab][/fusion_tabs][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container][fusion_builder_container hundred_percent=”no” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” overlay_color=”” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” padding_top=”” padding_bottom=”” padding_left=”” padding_right=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” center_content=”no” last=”no” min_height=”” hover_type=”none” link=””][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=””]

Vad är en Blindspot-analys?

Blindspotanalysen avslöjar farliga, ofullständiga, felaktiga och föråldrade antaganden som kan hämma beslutsfattande inom en organisation.

Managementgurun Michael Porter använde först termen för att upptäcka gammaldags föreställningar och antaganden inom företag som stödjer affärsstrategin och förhindrade nya, moderna idéer från att blir framgångsrika. Termen blev populär efter amerikanska journalisten och historikern Barbara Wertheim Tuchman använde den i sin 1984 bok ”The Folly March”. Hon noterar att Blindspot Analysis beskriver politik och strategier som tydligt var felaktiga i sina antaganden och ses sedan som fördomar av andra. I slutändan var det den israeliskfödda amerikanske psykologen och filosofen Benjamin Gilad som utvecklade en 3-stegs metod för att avslöja blinda fläckar i sin bok ”Business blind spots”. Företag kan använda denna metod för att ersätta utdaterade och gammaldags övertygelser och antaganden med modern verklighet, tankar och övertygelser. Detta säkerställer att deras beslut blir effektivare.

Felaktiga beslut

Trots att organisationer gör noggrann efterforskning innan de fattar beslut kan det fortfarande gå fel. Ofta saknas något viktigt eller att alternativ inte beaktas och som ett resultat fattas felaktiga beslut. I många fall beaktas inte så kallade ”blinda fläckar”.

Blindspotanalysen kan hjälpa till med detta. Det är ett sista ”säkerhetsnät” som leder till en systematisk revision. Initialt läggs för mycket förtroende i traditionella strategimodeller och därmed är de beslut som fattas inte fullt underbyggda. I synnerhet kan en Blindspot Analysis avslöja brister och göra det lättare att överge gammaldags idéer. Blinda fläckar kan manifesteras på tre sätt:

1. Ledningen (yttersta ledningen) är helt okunnig om strategiskt viktiga frågor.
2. Ledningen (yttersta ledningen) är medveten om strategiskt viktiga frågor, men tolkar inte dem korrekt.
3. (Yttersta ledningen) ledningen är medveten om problem som orsakas av föråldrade antaganden och tolkningar, men upptäcker detta för sent och som ett resultat vidtar man åtgärder för sent.

Identifiera och ta bort blinda fläckar är av avgörande betydelse för effektivt strategisk beslutsfattande  för att minimera chansen att fatta felaktiga beslut. Bortsett från det faktum att blinda fläckar för det mesta orsakas av gammaldags idéer, har de också att göra med chefens inställning. När de är säkra på sin sak har de rätt och är inte öppna för förändringar (vi har alltid gjort det så här), de är inte öppna för att få nya insikter. Det så kallade ”grupptänkandet” orsakar också blinda fläckar. Grupper av anställda kan ha en tendens att välja ett säkert alternativ som accepteras av alla. Det här ”enkla sättet” leder vanligtvis inte till det bästa beslutet och är därför inte det optimala valet.

3-stegs metod

I sin bok ”Business blind spots” beskriver Benjamin Gilad en enkel 3-stegs metod för att identifiera blinda fläckar i en organisation:

Steg 1

Ett tidigare strategiskt beslut ses från ett historiskt organisationsperspektiv. Vad var argumenten för att nå dessa beslut, vilka faktorer spelade en roll och vilket sammanhang togs i beaktande?

Steg 2

Steg 3

Resultaten från steg 2 jämförs sedan med de i steg 1. Varje motsättning till resultaten från steg 1 är en potentiell blindpunkt.

Nedärvda fördomar

Blindspotanalysen är huvudsakligen inriktad på beslutsfattande på organisationens (högsta) ledningsnivå. Tänk på både myndigheter och näringslivet. Även om de flesta chefer på hög nivå är välutbildade och kapabla, arbetar de också i vakuum och har inte direkt kontakt med alla sina anställda. På grund av detta fattar de beslut från sin bemyndigade position utan att titta på andra möjligheter och perspektiv. De har en mindre kapacitet att analysera bra och ta bort möjliga blinda fläckar. Särskilt det tredje steget i blind spot-analysen är ett kraftfullt verktyg för att peka ut blinda fläckar och öppna ögonen så att de kommer att lära sig att titta på problemställningar från ett annat perspektiv. Detta kommer till slut att leda till mer kraftfulla och effektiva beslut på såväl strategisk som aktivitetsnivå.

Tillämpning av Blindspot Analysis

Blindspot-analysen är i första hand en process för strategiska beslut som påverkar hela organisationen och tillämpas över en längre tidsperiod. Det leder till ett formellt tillvägagångssätt som inkluderar andra grupper och kollegor för att se om viktiga faktorer i beslutsprocessen övervägs. På så sätt används många olika perspektiv vid beslut och högsta ledning kan ifrågasätta om de har tillämpat en grundlig riskanalys för alla alternativ. Så många alternativ som möjligt borde betraktas för att fatta ett beslut. När ett alternativt är uteslutet så leder det till en blind fläck.

I snabbt omväxlande miljöer kan du snabbt upptäcka dina blinda fläckar, helt enkelt för att deras konsekvenser snabbt blir uppenbara.

I mer stabila miljöer måste du vara särskilt flitig om blinda fläckar. Konsekvenserna av dessa kan ta lång tid att dyka upp, då kan redan mycket skada ha gjorts.

Nyckelfaktorer

Av vår natur kan vi alla vara benägna för blinda fläckar i vårt beslutsfattande. Ibland kan dessa leda oss till att dra felaktiga slutsatser och fatta fela beslut.

Genom att vara medveten om vanliga blinda fläckar, genom att vara grundlig och professionell i ditt beslutsfattande och genom att granska din beslutsprocess för att leta efter de vanligaste felen, kan du förbättra kvaliteten på dina beslut och därmed göra dina projekt mer framgångsrika.

[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]