Benchmarkingmetod

Benchmarking är ett systematiskt verktyg som låter ett företag bestämma huruvida dess prestation av organisatoriska processer, och aktiviteter representerar det bästa (best practices). Benchmarking modeller är användbara till att bestämma hur väl en affärsenhet , en division, en organisation eller ett företag fungerar jämfört med en annan liknande organisation. Ett benchmark/jämförelse är en referenspunkt för en mätning. Termen ”benchmark” kommer förmodligen ursprungligen från utförandet av dimensionella höjdmätningar av ett objekt på en arbetsbänk genom att använda en gradvis skala eller ett liknande verktyg och genom att använda ovansidan av arbetsbänken som ursprung för mätningarna.

Företagsjämförelser/ benchmarking är relaterade med Kaizen och konkurrensfördelstänkande(Competitive advantage).

ANVÄNDNINGEN AV BENCHMARKING/JÄMFÖRELSER. FÖRDELAR

• Förbättra kommunikationen
• Professionalisera organisationen/processerna, eller för
• Budgethänseenden
• I outsourcing projekt

Traditionellt jämförs prestationmått med föregående mått från samma organisationen vid olika tider. Även om detta kan vara en god indikering av hur snabbt en förbättring sker inom organisationen, kan det vara så att även om organisationen förbättrar sig, så är konkurrenterna ännu bättre och snabbare…

FEM TYPER AV BENCHMARKINGMETOD

1. Intern benchmarking (benchmarking inom ett företag, till exempel mellan affärsenheter)
2. Konkurrens benchmarking (benchmarking av prestationer eller processer med konkurrenter)
3. Funktionell benchmarking (benchmarking av motsvarande processer inom en industri)
4. Generiskt benchmarking (jämför verksamheter mellan industrier som inte är relaterade)
5. Samarbets benchmarking (utförd i samarbete med hjälp av grupper av företag (t.ex. dotterbolag multinationella i olika länder eller en industriorganisation).

TYPISKA STEG I BENCHMARKING PROCESSEN

• Definiera omfattningen
• Välj benchmarkingpartners
• Bestäm mätningsmetoder, enheter, indikatorer och metoder för datainsamling
• Datainsamling
• Analys av diskrepanser
• Presentera resultaten och diskutera implikationerna/förbättringsområden och målen
• Upprätta förbättringsplaner eller nya tillvägagångssätt
• Övervaka utvecklingen och planera för fortlöpande jämförelse/ benchmarking.

KOSTNADER FÖRKNIPPAT MED BENCHMARKING

Det finns kostnader relaterade till benchmarking, även om många företag ofta finner att det återbetalar sig självt. Den tre huvudsakliga typer av kostnader är:

• Besökskostnader – Detta inkluderar hotellrum, resekostnader, mat, en gåva/tecken och borttappad arbetstid.
• Tidskostnader – Medlemmarna i benchmarkingteamet kommer att investera tid på att forska kring problemen, på att finna ut exceptionella företag att studera, på besök och på genomförandet. Detta kommer att tillfälligt ta dem bort från deras vanliga uppgifter för delar av varje dag, så extra arbetskraft kan komma att krävas.
• Benchmarking databaskostnader – Organisationer, som har institutionaliserat benchmarking in i deras dagliga rutiner finner att det är användbart att skapa och att underhålla en databas av de bästa utförandena/lösningarna ”best practices” och företagen som är associerade med de olika ”best practise” exemplen.

BEGRÄNSNINGAR AV BENCHMARKINGEN

• Benchmarking är en tuff process som kräver mycket åtaganden för att lyckas med.
• Tidskrävande och dyrt.
• Mer än en gång händer det att benchmarking projekt slutar med att ’de skiljer sig mycket från oss’ syndromet, eller från konkurrenternas försiktighet som hindrar det fria flödet av information vilket är viktigt.
• Att jämföra prestationer och processer med ”de bästa i klassen” är viktigt och görs bäst på en fortlöpande basis (konkurrenterna förbättrar deras processer också…).
• Är framgången hos målföretaget sammankopplad med det som är jämfört /benchmarked? Är företagen jämförbara i strategi, storlek, modell, kultur?
• Vad är baksidorna med ett införande och praktiserande?