[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” link_color=”” link_hover_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ background_blend_mode=”none” video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” hover_type=”none” border_size=”0″ border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”” margin_bottom=”” background_type=”single” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” background_blend_mode=”none” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_type=”regular” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″ last=”no”][fusion_tabs design=”classic” layout=”horizontal” justified=”yes” backgroundcolor=”” inactivecolor=”” bordercolor=”” icon=”” icon_position=”” icon_size=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””][fusion_tab title=”Beskrivning” icon=”fa-align-left fas”]

I denna artikel beskriver vi ABC-kalkylen på ett grundläggande sätt. Traditionell svensk kostnadskalkylering bygger på att bestämma en kostnadsbärare och identifiera dess direkta kostnader. Omkostnader har sedan samlats på kostnadställen, och lagts på med en given procentsats på de direkta kostnaderna, så kallad påläggskalkylering.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Referenser” icon=”fa-atlas fas”]

• Garrison, R., Noreen, E. and Brewer. P. (2012). Managerial Accounting. McGraw-Hill.
• Kaplan, R. & Anderson, S. R. (2007). Time-Driven Activity-Based Costing: A Simpler and More Powerful Path to Higher Profits. Harvard Business School Press.

[/fusion_tab][fusion_tab title=”Filer/dokument” icon=”fa-file-download fas”][/fusion_tab][/fusion_tabs][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container][fusion_builder_container hundred_percent=”no” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” overlay_color=”” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” padding_top=”” padding_bottom=”” padding_left=”” padding_right=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” center_content=”no” last=”no” min_height=”” hover_type=”none” link=””][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=””]

ABC-Kalkylering

ABC-kalkylering bygger istället på att lokalisera vilka aktiviteter som skapar kostnader åt en kostnadsdrivare. Den brukar kallas processinriktad, det vill säga den följer de händelser som kostnadsdrivaren orsakar.

Den bygger på tre premisser:

1. Organisationens mål är att producera tjänster eller varor
2. Det som produceras har egenskaper vilka ger upphov till aktiviteter
3. Dessa aktiviteter fordrar ekonomiska resurser och kostar i sin tur pengar.

I samband med produktion är det inte säkert att produkten är kostnadsdrivare för alla aktiviteter, på det sätt som är vanligt för kostnadsbärare inom traditionell kalkylering. Exempelvis kan en kundorder koppla aktiviteter direkt till ordern, likaväl som till de sålda produkterna. Det kan därför vara svårt att avgöra vilken kostnadsdrivare som orsakar en viss aktivitet.

ABC-kalkylen är framför allt ett sätt att fördela omkostnader. Direkt material (om det finns) fördelas fortfarande direkt på produkten. Direkt lön ingår i olika aktiviteter som oftast också är beroende av produkten. Det finns även en grupp omkostnader, så kallade företagsstödjande kostnader, som gäller hela företaget och som regel inte kan fördelas på någon kostnadsdrivare.

Activity Based Costing (ABC) är ett alternativ till det traditionella sättet att redovisa på. Traditionellt kan det antas att stora volymkunder är lönsamma kunder. En lojal kund är också en lönsam kund. Och med vinster följer en lycklig kund. Studier om kundlönsamhet har avslöjat att de ovannämnda idéerna inte nödvändigtvis behöver vara på det sättet. ABC är en kalkyleringsmodell, som identifierar kostnadsbärare eller aktivitetsbärare, i en organisation. Den fördelar kostnader till produkter och tjänster (kostnadsdrivare), baserat på antalet händelser eller av transaktioner som äger rum i processen av att erbjuda en produkt eller en tjänst. Som ett resultat av Activity Based Management ABM (Verksamhetsstyrning) kan detta stötta chefer för att se hur aktieägarvärde kan maximeras och hur företagsresultatet kan förbättras.

Historiskt sett har redovisningsmodeller relaterat de indirekta kostnaderna baserat på volym.

Fördelar med ABC-kalkyl

• Identifiera de mest lönsamma kunderna, produkterna och kanalerna.
• Identifiera de minst lönsamma kunderna, produkterna och kanalerna.
• Fastställer de som verkligen bidrar till och de som inte medverkar till det finansiella resultatet
• Förutsäger exakt kostnader, vinster och resurskrav som är associerade med förändringar i produktionsvolymer, den organisatoriska strukturen och av resurskostnader.
• Identifierar lätt grundorsakerna till det dåliga finansiella resultatet.
• Spåra kostnader av aktiviteter och arbetsprocesser.
• Utrusta chefer med genomtänkt information kring kostnader för att stimulera till förbättringar.
• Åstadkomma bättre resultat med marknadsmixen
• Förhöjer förhandlingsstyrkan gentemot kunden.
• Uppnå en bättre positionering av produkter

Med beräkningen som nu baseras på aktiviteter, kostnaden för att ge service till en kund förvissar man sig om individuellt. Dra av produktkostnaden och kostnaden för att ge service till varje kund, och man kan då komma fram till kundens lönsamhet. Denna metod att skilja på kundkostnader och produktkostnader, möjliggör identifieringen av lönsamheten med varje kund. Och därtill positionering av produkterna och servicen.

Ständig förbättring

Genomförandet av ABC kan göra att anställda bättre förstår innebörden de olika kostnaderna. Detta möjliggör för dem att därefter analysera kostnaden och för att identifiera aktiviteterna som adderar värde och de som inte gör det. Slutligen baseras detta på, att förbättringar kan genomföras, och fördelarna kan realiseras. Detta är en ständig förbättringsprocess som har som syfte och  ambition  att minska på eller avlägsna aktiviteter som inte tillför värde och för att uppnå en total effektivitet.

ABC har hjälpt företag, i att bättre svara upp till marknadens behov av kvalitetsprodukter till konkurrenskraftiga priser. Till att analysera produktlönsamheten och kundlönsamhet, har ABC-metoden framgångsrikt bidragit i ledningens beslutsprocess. Med ABC, så är företagen kompetenta nog att förbättra deras effektivitet och att reducera kostnader, utan att offra värdet för kunden. Många företag använder också ABC som en bas för Balanserade styrkort eller Balanced Scorecard.

Detta har också möjliggjort för företag att modellera effekten av kostnadsreducering och därefter bekräftar de uppnådda besparingarna. Generellt sett så är Aktivitetsbaserad Kalkylering (ABC) en dynamisk metod för fortlöpande förbättring. Med Aktivitetsbaserad Kalkylering kan vilket företag som helst erhålla en inbyggd konkurrenskraftig kostnadsfördel, så att det kan fortlöpande kan tillföra värde till både dess beslutsfattare och kunder.

Genomförandet av Aktivitetsbaserad Kalkylering är inte så lätt att genomföra och i många fall används särskilt programvara eller systemstöd för Aktivitetsbaserad Kalkylering (ABC).

Tidsstyrd ABC-kalkyl

Robert Kaplan och Steven Anderson propagerade för en Tidsstyrd Aktivitetsbaserad Kalkylering (Time-Driven Activity-Based Costing). Detta är ett nytt tillvägagångssätt som undviker svårigheterna som är associerat med ett storskaligt ABC-genomförande (HBR November 2004). I denna reviderade modell, bedömer chefer resursbehoven i varje transaktion, produkt, eller kund i stället för att lita på tidskrävande och dyr undersökning av de anställda. Den Tidsstyrda Aktivitetsbaserade Kalkyleringsmetoden är enklare eftersom den endast kräver bedömningar av två parametrar en för varje grupp av resurser.

1. Vad är kostnaderna per tidsenhet av tillgänglig kapacitet för att leverera resurser till affärsverksamheterna? (Den sammanlagda kostnaden av en avdelning som delas med den sammanlagda tillgängliga arbetstiden).
2. Ett estimat av tidsåtgången i aktiviteter: hur mycket tid det tar för genomförandet av en enhet i varje typ av aktivitet (som är beräknat eller observerat av chefen).

Detta tidsstyrda ABC-tillvägagångssätt övervinner också ett allvarligt tekniskt problem som uppstår med undersökningar genomförda av anställda: anställda anmäler ständigt procentsatser som adderara upp till 100, när de tillfrågas om bedömning av tiden som spenderats på olika aktiviteter. Chefer bör ta i beaktande overksam tid eller tid som inte används till något. Metoden stöder också tidsstillestånd, ett kännetecken som möjliggör för ABC-modellen att uppskatta komplexiteten av verkliga operationer. Genom att visa, hur specifika beställningar, kund och aktivitetsegenskaper orsakar variation, i processtiderna.

[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]