Denna artikel förklarar Medici-effekten på ett praktiskt sätt. Efter att ha läst denna artikel kommer du att ha insikt i och förstå grunderna i detta kraftfulla kreativitetsverktyg .

Vad är Medici-effekten?

År 2004 publicerade den amerikanska managementguru och entreprenör Frans Johansson sin bok “The Medici Effect”, med banbrytande insikter. Frans Johansson har svensk pappa, turkisk mamma och föddes i Tyskland och med denna mångkulturella bakgrund skaffade han sig värdefull och en bred erfarenhet vad olika kulturer kan bidra till i att skapa vinnande och framgångsrik innovation.

Medicifamiljen

Johanssons bok hämtar sitt namn från den rika bankirfamiljen De Medici, som hade mycket inflytande i Italien på 1500-talet. Medici-familjen bidrog till en omfattande och expansiv kreativ utveckling under denna period och uppmuntrade målare, skulptörer, poeter, forskare, filosofer och arkitekter att komma med inspirerande idéer. Genom att stödja dem ekonomiskt fick de frihet som i slutänden låg till grund för renässansen. Det var just kombinationen av olika discipliner som frambringade mycket innovation för konst, vilket i sin tur ledde till innovation och förnyelse under den tidsperioden. Johansson kallar denna så kallade korsbefruktning Medici-effekten; Traditionella barriärer inom konst och kultur är brutna.

Olika discipliner

I sin bok beskriver han Medici-effekten. Termen förklarar den innovation som sker när discipliner och idéer korsas i olika sektorer. Detta ger idéer från olika områden tillsammans, vilket gynnar team/grupper och organisationer. Det resulterar i banbrytande idéer och koncept och ökad kreativitet. Johansson nämner till exempel att arkitekten Mike Pearce var inspirerad av termiternas sätt att konstruera sina bon för att designa en byggnad utan luftkonditionering.

Medici Effekt exempel Aquavit

I sin bok ger Johansson ett annat exempel på Medici-effekten. Han beskriver hur den nya kocken från den respekterade New York restaurangen Aquavit skapade en banbrytande innovation. På den tiden var restaurangen särskilt känd för traditionella svenska rätter. Kocken Marcus Samuelsson kokade dock allt annat än traditionella kombinationer och grundade den så kallade “fusion-matlagning”. Han gjorde nya rätter baserat på unika kombinationer av rätter från hela världen.

Han kombinerade grundläggande ingredienser från svensk mat, som sill, blåbärsaft och lax, med ingredienser från hela världen. Detta resulterade i anmärkningsvärda kombinationer, såsom tångpasta med havsborstkorv och blomkålsås, tandoori rökt lax med espresso senapssås och dillskum och peppar-hallon sorbet med citrongräs yoghurt.

Associativa hinder

Styrkan hos Aquavits  i det faktum att Marcus Samuelson hade låga associativa hinder. Detta gör att han spontant kande ansluta olika begrepp, idéer, ingredienser och stilar. Det är också grunden för Medici-effekten. Den mänskliga hjärnan gör snabbt ett antal associationer. Specifika nyckelord som “hållbar utveckling”, “socialt ansvarig organisation” och “hålet i ozonskiktet” är direkt förknippade med miljön och den globala uppvärmningen. Sådana associeringar sker omedvetet och automatiskt.

Dessa associationer sker emellertid på grundval av personliga referensramar. Till exempel kommer en fiskare ute till havs att ha en helt annan association med ordet tonfisk än vad en fiskhandlare eller restaurangbesökare har. Fiskaren är stolt över att tänka tillbaka till det ögonblick han plockade upp den enorma fisken på över 100 kg från havet och fiskhandlaren exakt hur mycket arbete det krävde att stycka upp den 1 meter långa fisken och filéa den i bitar, medan restaurangens besökare kommer ihåg sin goda grillade tonfiskbiff med sesamsås.

Naturligtvis har sådana tankekedjor fördelar, men de tillåter också att människans hjärna snabbt kan nå slutsatser och därigenom skapa hinder för alternativa sätt att tänka på. Sådana associativa hinder hindrar kreativitet. Med andra ord, de mindre associativa barriärerna, desto mer kan man tänka.

Bryta sig fri

För att bryta sig undan fixerade tankemönster och söka korsbefruktning från olika perspektiv krävs låga associativa hinder. När allt kommer omkring kommer människor med höga associativa hinder att komma till slutsatser för snabbt om de uppmanas att fundera över ett specifikt problem. De fastnar och är alltför fokuserade på sin egen konceptuella ram utifrån deras referensram. De designar ur sitt eget minne, hur de tidigare löst ett liknande problem och sitter fast i den tanken.

Medici-effekten använder låga associativa barriärer. Detta kan också hjälpa till i affärer; bryta sig fri från fasta tankemönster och associera sig fritt genom brainstorming för att komma fram till kreativa idéer. Ofta är chefer och anställda fastlåsta i ett visst sätt att tänka, vilket är svårt att bryta igenom. De har redan tänkt på en konsekvens, innan någon ny idé har ens har testats. Medici-effekten gör det möjligt att istället tänka bredare och se möjligheten till kombinationer som man inte tidigare varit tänkt på. En grupp från olika områden/discipliner kommer att göra korsbefruktning möjligt, vilket leder till innovativa idéer. Det resulterar i att man närmar sig en problemställning från helt olika håll och synvinklar.

Kombination

Medici-effekten kan framkallas genom att föra samman personal från olika affärsenheter och olika specialiseringar tillsammans inom en organisation. Till exempel kan anställda från marknads-, finans- och IT-avdelningarna samlas i en work-shop och ge input i hur man löser ett problem. Målet är att de är öppna för varandras synpunkter och åsikter, lyssnar noga på varandra, tänker med varandra och har en konstruktiv attityd. De kommer att uppmuntra varandra att komma med innovativa idéer. Detta kommer att resultera i bättre och mer överraskande idéer i gränslandet för de olika disciplinerna. Dessutom är idéer som tänkts ut tillsammans mycket lättare att få stöd för i stort och genomföras med större motivation. Detta resulterar i slutändan i mindre frustration och en mer framgångsrik innovationsprocess.

Referenser

  1. Johansson, F. (2017). The Medici Effect, With a New Preface and Discussion Guide: What Elephants and Epidemics Can Teach Us About Innovation. Harvard Business Review Press.
  2. Johansson, F. (2004). The medici effect. Penerbit Serambi.