VAD ÄR KARISMATISKT LEDARSKAP? BESKRIVNING

Karismatiskt Ledarskap definieras av Max Weber som ”vilande på hängivenhet till den ovanliga heligheten, hjältemodet eller exemplarisk karaktär hos en individuell person och till normgivande mönster eller system som avslöjats eller förordats av honom”. Han definierar Karisma som ”en bestämd kvalitet i en individs personlighet, på grund av denna förmåga är han ställd vid sidan från vanliga män och behandlas som begåvad med övernaturligt, övermänskligt, eller åtminstone specifikt ovanliga förmågor eller kvaliteter. Dessa är liksom inte tillgängliga för ordinära personer utan betraktas som ett gudomligt ursprung eller mycket exemplariskt och med utgångspunkt från dessa kom den berörda individen att behandlas som en ledare (…). Hur kvaliteten i fråga slutligen kommer att bedömas från ett etiskt, estetiskt eller annan sådan synvinkel är naturligt neutralt för syftet med definitionen”.

 

Den Karismatiske personen har en anmärkningsvärd förmåga att renodla komplexa idéer till korta budskap t.ex. (”jag har en dröm”); de kommunicerar genom att använda symboler, analogier, metaforer och berättelser. Dessutom uppskattar de risker och känner sig tomma utan detta, de är stora optimister, de är rebeller som slåss för överenskommelser, och de kan verka idiosynkratiska.

 

Karismatiska ledare föreställs som organisatoriska hjältar eller magiska ledare som har den sociala maktgrunden som iscensätter produktioner, lanserar nya företag, inspirerar organisatorisk förnyelse och som erhåller extraordinäraa resultat från organisatoriska medlemmar. Dessa ledare inspirerar till förtroende, tro och tilltro för dem. Naturligtvis är inget av detta en garanti för att uppdraget kommer att bli korrekt, etiskt eller framgångsrikt.

URSPRUNGET TILL DEN KARISMATISKA LEDARSKAPSMODELLEN. HISTORIA

Den tyska sociologen Max Weber urskiljde tillbaka på 20-talet tre ideala typer av ledarskap, dominans och auktoritet:

  1. Karismatisk dominans (familje- och religiösa sammanhang),
  2. Feodal/traditionell dominans (patriarker, patrimonalism, feodalism), och
  3. Byråkratisk/legal dominans (moderna lag och stat, byråkratin).

Robert House (1977) använde fyra formuleringar för att definiera karismatiskt ledarskap:

  1. Dominant.
  2. Stark lust till att påverka andra.
  3. Självsäkerhet.
  4. Stark känsla av ens egna moraliska värderingar.

Conger & Kanungo (1998) beskriver fem beteendeattribut hos Karismatiska ledare:

  1. Vision och artikulering.
  2. Känslighet för miljön.
  3. Känslighet för medlemmens behov.
  4. Personligt risktagande.
  5. Att utföra ett okonventionellt beteende.

För en tid sedan karakteriserades karisma som sceniskt (Gardner & Alvolio, 1998): karismatiskt ledarskap är en intryckskapande ledningsprocess antagande ett sceniskt agerande att inrama, skriva, att arrangera och att utföra. Jämför också: Afrikanskt Ledarskapsmodell av Banhegyi.

 

ANVÄNDNINGEN AV KARISMATISKT LEDARSKAPSSTIL. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

  • I svåra tider eller omständigheter liksom en akut organisatorisk helomvändning. Jämför: Krishantering.
  • Notera att det enligt Weber, behöver den karismatiske ledaren inte vara en positiv kraft. Både Mahatma Gandhi och Adolf Hitler kunde någorlunda betraktas som karismatiska ledare. Jämför: Betjänanande Ledarskap
  • Se Kärngrupps- (Core Group) teorin för några av de mekanismer som ligger bakom karismatiskt ledarskap.

STEGEN I KARISMATISKT LEDARSKAPSAPPROACHEN. PROCESS

Jay Conger föreslog (1989) följande fyrstegsmodell för karismatiskt ledarskap:

  1. Ständig pågående bedömning av omgivningarna och att formulera en vision.
  2. Kommunikation av visionen, genom att använda motiverade och övertalande argument.
  3. Bygga förtroende och förpliktelse. Underlydande måste önska och stödja ledarens mål och detta uppnås troligtvis på annat sätt än med tvång; snarare bygger ledaren upp ett förtreonde för honom som ledare och genomförbarheten av målen; det är troligt att detta kommer att genomföras med ett visst mått av personligt risktagande, okonventionell expertis och självuppoffring.
  4. Uppnå visionen. Att använda förebilder, självbestämmande makt och okonventionell taktik.

STYRKOR MED KARISMATISK LEDARSKAPSSTIL. FÖRDELAR

  • Resultat på förhållandevis starka obestridda nivåer av hörsamhet.
  • Användbart under svåra tider eller omständigheter, liksom en akut organisatorisk omvandling. Jämför: Krishantering.
  • Effektfullt. Om den karismatiske ledarens vision är den rätta, kan denna ledarskapsstil vara extremt effektfullt.
  • Retorisk förmåga. Jämför: Inramning, Framing (Tversky).
  • Driftig inre klarhet, visionär som är okonventionell och som är exemplariska.

BEGRÄNSNINGAR MED EN KARISMATISK LEDARSKAPSSTIL. NACKDELAR

  • Resultat på förhållandevis starka obestridda nivåer av hörsamhet. Tendens till att samla på sig svaga ”ja sägare” runt om honom. Dålig delegering.
  • Att personalen besitter dessa kunskaper och attribut är förhållandevis sällsynt.
  • Tendens till narcissism. Tappa verklighetsförankringen. Okänsligt för andra. Jämför: Sju Tecken på Etisk Kollaps Jennings
  • Brist på ansvar. Frihet från inre (moraliska) konflikter. Värderingarna hos den karismatiske ledaren är nödvändigt. Om dessa ledare är välvilliga mot andra kan de stegra och omforma ett helt företag. Men, om de är själviska eller dåliga, kan de skapa kulterer och i själva verket våldta medarbetarens medvetande.
  • Oförutsägbart. Potentiellt farligt.