Den här artikeln ger en praktisk förklaring av DuPont-analys . När du har läst detta kommer du att förstå grunderna i detta finansiella analysverktyg.

Vad är DuPont-analys?

DuPont-analysen är ett grundläggande ramverk för prestationsbedömning. Det kan användas för att analysera de olika faktorerna som påverkar avkastningen som investerarna får från organisationen. Detta kallas också avkastningen på eget kapital: förhållandet mellan vinsten för ett företag och det kapital som används för att uppnå dessa vinster. Denna affärsekonomiska analys är ett verktyg som kan hjälpa revisorer och ekonomichefer att analysera ett företags lönsamhet utan att dra vilseledande slutsatser.

DuPont-analysmetoden bryter ned och klargör de olika komponenterna i ROE- formeln (Return on Equity), som kan hjälpa företag att hitta sätt att förbättra avkastningen på eget kapital. Organisationer använder oftast denna metod för att förbättra sina egna resultat och för att öka avkastningen som de kan erbjuda investerare och aktieägare.

DuPont-analysen fick sitt namn från DuPont Corporation. Detta stora, amerikanska företag grundades 1802 som ett kruttfabrik av den fransk-amerikanska kemisten och industrieksperten Éleuthère Irénée du Pont. De utvecklade flera olika polymerer, inklusive neopren, nylon och Kevlar under 1900-talet, och de blev mycket välkända inom den kemiska industrin. Företaget har för närvarande 33 000 anställda och är rankat som nummer 176 på Forbes-listan.

Komponenter i DuPont-analysmetoden

Du Pont-modellen används för att analysera bolagets lönsamhet på totalt kapital. Den gör det möjligt att snabbt se om bolaget säljer en större volym till lägre vinstmarginal eller en lägre volym till en högre vinstmarginal.

Modellen visar relationen mellan vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.

Det är ett bra sätt att få en uppfattning om hur effektivt bolaget använder sina tillgångar. Modellen är väldigt användbar när man vill jämföra två liknande bolag för att bedöma vilken som är den bästa investeringen.

I den här modellen kopplar man ihop bolagets resultaträkning och balansräkning genom att ta med olika nyckeltal i beräkningen. Det ger oss i slutändan en bra överblick och sammanfattar lönsamheten på ett tydligt sätt.

Den är väldigt kraftfull eftersom den tydligt visar vad som behöver förbättras i verksamheten för att öka bolagets lönsamhet (t.ex. höjd vinstmarginal och/eller ökad kapitalomsättningshastighet). Det är enkelt att få en bra uppfattning av kapitalstrukturen samt verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Du Pont-modellen underlättar för bolagsledningen eftersom det gör det möjligt att identifiera styrkor och svagheter i verksamheten. Den kan alltså använda för att underlätta förbättringsarbetet och när man vill lokalisera vilken del av verksamheten som inte presterar tillräckligt bra.

Lönsamheten skiljer mellan olika branscher och sektorer, som du säkert är medveten om, men även hur lönsamheten är uppbyggd kan variera kraftigt. Bolag med låg vinstmarginal har troligtvis en högre kapitalomsättningshastighet, och bolag med hög vinstmarginal har sannolikt en lägre kapitalomsättningshastighet. Det kan därför vara bra att använda Du Pont-modellen om du vill jämföra flera olika bolag, framförallt om de är verksamma inom olika branscher.

Du Pont-modellen underlättar mycket

Den information som Du Pont-modellen ger dig gör det lättare att ta reda på vad som bör förbättras för att uppnå en högre lönsamhet i verksamheten.

Det kan t.ex. vara så att bolaget har en hög kapitalomsättningshastighet, och då bör bolaget fokusera på att öka vinstmarginalen istället för att höja kapitalomsättningshastigheten ytterligare (eftersom den redan är på en hög nivå), och tvärtom.

Modellen gör det som sagt även mycket lättare att jämföra vinstmarginaler mellan olika sektorer och branscher.

Hur beräknas Du Pont-modellen?

Du Pont-modellen beräknas genom att multiplicera bolagets vinstmarginal med dess kapitalomsättningshastighet.

Exempel

  • Vinstmarginal: 10%
  • Kapitalomsättningshastighet: 2,85 ggr

Du Pont-modellen: 10 * 2,85 = 28,5 %

Bolagets lönsamhet på det totala kapitalet är alltså 28,5 %.

Jämförelse av två bolag

Vi tänkte nu visa ett exempel på när Du Pont-modellen kan vara extra användbar.

  • Bolag 1 har en vinstmarginal på 4,8 %
  • Bolag 2 har en vinstmarginal på 18,2 %

Är bolag 2 lönsammare än bolag 1? Nej det är det inte, trots en högre vinstmarginal – och det beror på deras respektive kapitalomsättningshastighet.

  • Bolag 1 har en kapitalomsättningshastighet på 5,2 ggr
  • Bolag 2 har en kapitalomsättningshastighet på 1,3 ggr

Du Pont-modellen (vinstmarginal * kapitalomsättningshastighet)

  • Bolag 1: 24,96 % (4,8 * 5,2)
  • Bolag 2: 23,66 % (18,2 * 1,3)

Slutsatsen är att bolag 1 mer lönsamt än bolag 2, trots att de har en lägre vinstmarginal – men tack vare en högre kapitalomsättningshastighet.

Vinstmarginal

Vinstmarginalen visar hur stor del av omsättningen som blir vinst. Den beräknas genom att dividera resultatet med omsättning. Den tenderar att vara lägre vid hög kapitalomsättningshastighet.

Exempel:

Resultat: 1 500 000 kr
Omsättning: 8 000 000 kr

Vinstmarginal: 1 500 000 / 8 000 000 = 0,1875 = 18,75%

Kapitalomsättningshastighet

Kapitalomsättningshastighet visar hur effektivt bolaget använder sina tillgångar för att generera försäljning. Den beräknas genom att dividera omsättning med totala tillgångar (balansomslutning). Den tenderar att vara lägre vid hög vinstmarginal.

Exempel:

Omsättning: 4 000 000 kr
Totala tillgångar: 2 500 000 kr

Kapitalomsättningshastighet: 4 000 000 / 2 500 000 = 1,6 ggr

Fördelar och nackdelar med DuPont-analysen

  • DuPont-analysen är en utmärkt metod om du vill få en förståelse för ett företags styrkor och svagheter. Varje enskild svag ekonomisk kvot i modellen kan analyseras ytterligare för att få mer insikt i det underliggande skälet till den svagheten. Om beräkningen av de tre komponenterna i DuPont-analysen avslöjar några svagheter kan ledningen vidta åtgärder, till exempel att förbättra deras kostnadskontroll, kapitalförvaltning eller marknadsföring. Målet med alla dessa åtgärder är att öka avkastningen på eget kapital.
  • En nackdel med DuPont-analysen är att de finansiella översikterna som används för att beräkna ROE kan ha manipulerats för att dölja vissa brister. Om du vill vara säker på att resultaten är korrekta måste du använda korrekta redovisningsuppgifter.
  • En annan nackdel som är inneboende i alla analysmetoder för finansiella förhållanden. Att jämföra en organisations lönsamhet och effektivitet med den för en annan organisation fungerar bäst när de två företagen har samma storlek och verkar i samma bransch.